För upp till 20 procent av människorna i Europa kan solens UVA-strålar utlösa en allergisk reaktion. Här avslöjar vi de viktigaste fakta om solallergi och vad som skiljer den från solbränna.
WVarma soliga dagar lockar många utomhus - och det är också bra, eftersom solbadning höjer ditt humör, främjar bildandet av Vitamin D och stärker vårt Immunsystem.
Solens strålar kan dock också ha obehagliga konsekvenser för huden, som inte alltid är lika uppenbara som en solbränna. Om du märker kliande hudförändringar timmarna efter solexponering kan du lida av en solallergi.
I den här artikeln får du veta skillnaden mellan solbränna och solallergi, vem som oftast drabbas, vilka symtomen är och hur man förebygger och behandlar solallergi.
Vad är en solallergi?
Solallergi, även kallad polymorf ljusdermatos, beskriver hudförändringar som uppstår när solen träffar huden. Särskilt drabbade är kroppsregioner som inte alltid, utan bara ibland, utsätts för solen. [3]. Det kan vara på bröstet, huden under och ovanför armbågen och handryggen.
Polymorf ljus dermatos delas in i primär och sekundär polymorf ljus dermatos. Primär polymorf ljusdermatos beskriver en reaktion som orsakas av direkt exponering av huden för solljus. Sekundär ljus dermatos är en reaktion där minst ett annat ämne, t.ex. en kräm eller ett läkemedel, spelar en roll.
Hudförändringarna kan variera från person till person. Det är dock karakteristiskt att enskilda drabbade personer vanligtvis alltid har samma symtom [2]. Dessutom uppträder symtomen vanligtvis i början av sommaren i början av den soliga årstiden och avtar under hela sommaren [3].
Visste du det? Begreppet solallergi är ett vardagligt uttryck. I verkligheten är solallergi ingen allergi mot själva solljuset, utan en reaktion på ett allergen som bildas av UV-strålningen [4].
Symtom på solallergi
Efter ett solbad upplever solallergiker vanligtvis mycket kliande eller brännande hudförändringar. Dessa hudförändringar kan variera från person till person.
Skillnader mellan solallergi och solbränna
Den kan vara svårt att skilja från vanlig solbränna: Båda reaktionerna uppträder i samband med solexponering och känns obehagliga på de drabbade områdena.
Den största skillnaden mellan solbränna och solallergi är att solallergin har ett mycket annorlunda individuellt förlopp och kan utvecklas under flera dagar. Beroende på hudtyp och solexponering uppvisar solbrännan snabbt mycket typiska symptom och läker snabbt igen.
Solallergi: Symptomen på solallergi uppträder vanligtvis inom några timmar efter solexponering, i sällsynta fall även efter två till tre dagar [1]. Här uppstår mycket olika hudreaktioner från person till person, som snarare kliar än gör ont eller bränner. Under sommaren vänjer sig de drabbade ofta vid solexponering. Symptomen minskar sedan ofta eller försvinner till och med [2].
Solbränna: Rödnad, beröringskänslighet och smärta uppträder under solbadning eller några timmar efteråt. Solbrännan blir oftast värre efteråt. Den är vanligtvis intensivast efter 12 timmar, varefter den läker igen med torr fjällning [3].
Tabell: Typiska hudreaktioner i samband med solallergi och solbränna [1], [2], [4]:
Hudreaktioner vid solallergi |
Hudreaktioner vid solbränna |
Varierar från person till person:
|
Typiska symtom uppträder hos de flesta som drabbas:
|
Är Mallorca akne en solallergi?
Mallorcaakne är ett hudtillstånd som liknar polymorf ljus dermatos. Mallorca-akne orsakas dock av en reaktion mellan solens UV-strålning och lipidkomponenterna i solskyddsmedel samt kroppens egna talglipider. [5]. I de flesta fall räcker det med att byta till solkrämer eller lotioner som inte innehåller fett eller emulgeringsmedel [6].
Vem drabbas mest av en solallergi?
Man vet inte exakt vad som orsakar den allergiska reaktionen på grund av solexponering. Forskarna misstänker en reaktionsprocess mellan UV-strålar och kroppens egna ämnen eller fria radikaler i huden [4].
I Centraleuropa lider 10-20 procent av befolkningen av solallergi [8]. Solallergin uppträder vanligtvis första gången i barndomen eller tidigt vuxenliv runt 20 års ålder. Kvinnor är särskilt ofta drabbade: de lider av solallergi mer än dubbelt så ofta som män [1], [2].
Vilken roll spelar UVA- och UVB-strålning?
De drabbade reagerar vanligtvis i samband med ett mycket specifikt våglängdsområde av ljus, det så kallade "handlingsspektrumet" [4].
Ultraviolett (UV) Solljuset kan delas in i UVC-, UVB- och UVA-strålning på grundval av dess våglängder. Följande gäller: Ju kortare UV-våglängd, desto mer energirik och skadlig är strålningen.
De tre typerna av UV-strålning
UVC-strålning har en kort våglängd på 100-280 nanometer, men når aldrig jordytan och är därför inte ansvarig för några hudsjukdomar [7].
UVB-strålning ligger i det mellanvågiga området med våglängder från 280 till 315 nanometer. UVB-strålning är särskilt ansvarig för solbränna och långsiktiga effekter som hudcancer. Denna skada kan drabba alla som utsätts för UV-strålning för länge eller för ofta.
UVA-strålning ligger i våglängdsområdet 315-400 nanometer och är den viktigaste orsaken till solallergi och hudåldrande. En speciell egenskap hos UVA-strålning är att den också kan tränga igenom glas och utlösa en reaktion genom ett stängt fönster [8].
Förresten: 50 procent av den dagliga UVB-strålningen släpps ut mellan kl. 11.00 och 13.00. Se till att du är tillräckligt skyddad med solskydd och kläder och håll dig i skuggan så mycket som möjligt, särskilt under den här tiden [8].
Sekundär ljusdermatos
Hudreaktioner som utlöses av UV-strålning kan utlösas av vissa ämnen, s.k. fotosensibiliserare. I detta fall talar vi också om en sekundär ljus dermatos: Huden reagerar bara på solstrålning när andra förhållanden också förekommer. Det finns cirka 400 kända ämnen som tillsammans med solstrålning kan utlösa en hudreaktion [9].
Det uppstår reaktioner som kan påverka alla människor (fototoxiska reaktioner). Å andra sidan är det bara vissa personer som är känsliga för vissa ämnen (fotoallergisk reaktion) [9].
Särskilt fototoxiska reaktioner kan vara mycket omfattande, visar sig i form av blåsor och påminna om solbränna [10].
Externa utlösare (topiska fotosensibiliserare)
Vissa vårdprodukter och mediciner som appliceras externt på huden kan orsaka hudreaktioner tillsammans med solstrålning. Hit hör framför allt icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel och vissa solkrämer som faktiskt ska skydda mot solen.
Hudreaktionerna uppträder vanligtvis endast på de områden som har kommit i kontakt med motsvarande krämer eller salvor.
När det gäller solskyddsmedel ska du vara uppmärksam på ingredienserna. Om du är känslig för hudreaktioner bör du välja ett solskydd med oorganiska mikropigment. Dessa produkter kallas ofta för "mineral solskydd" och är vanligtvis märkta så på förpackningen. De oorganiska partiklarna reflekterar solljuset och bryts inte ner på huden, vilket inte orsakar allergiska reaktioner. Mineraliska solkrämer är dock inte särskilt populära eftersom de lämnar en vit film på huden [11].
Interna utlösare (systemiska fotosensibiliserare)
Ämnen som du tar in i kroppen kan också öka din solkänslighet inifrån. Dessa ämnen kommer in i huden via blodomloppet och orsakar sedan en hudreaktion i samband med UV-strålning.
Typiska systemiska ljuskänsliga ämnen är [9]:
- Antibiotika som tetracykliner och sulfonamider
- Antirheumatiska läkemedel
- Blodtryckssänkande läkemedel
- Diuretika
- Cellskadande läkemedel (cytostatika)
- Vissa psykiatriska läkemedel
Diagnos av solallergi
En solallergi diagnostiseras vanligen genom så kallad fotoprovocering. Vid detta förfarande bestrålar läkarna olika delar av huden med UV-ljus och framkallar på så sätt en reaktion.
Om man misstänker en hudreaktion som utlöses av en fotosensibilisator kan läkaren utföra ett fotopatch-test: Hudområden som behandlats med testämnen bestrålas - och som jämförelse bestrålas även hudområden som skyddats med UV-impermeabla plåster [4].
Diagnosen solallergi ställs när samma hudförändringar uppträder om och om igen efter UV-strålning av huden [2].
Solallergi hos barn
Barn drabbas sällan av solallergi jämfört med vuxna, eftersom hudreaktionerna vanligtvis visar sig först i tidig vuxen ålder. Om en solallergi diagnostiseras lider barn vanligtvis av primär polymorf ljus dermatos. Enligt studieresultaten spelar fotosensibiliserande ämnen endast mycket sällan en roll för barn [12].
Det är dock viktigt att se till att barnen har tillräckligt solskydd och att de utsätts för direkt solljus så lite som möjligt. Om du märker några ovanliga hudreaktioner bör du tala med en hudläkare. Rätt solskydd kan förebygga solbränna och minska risken för andra hudsjukdomar och hudcancer [12].
Solallergi - vad händer nu? Tips för dem som drabbas
Om du lider av solallergi måste du vara särskilt försiktig så att du inte får för mycket UV-strålning. Men det finns också vissa hjälpmedel och terapier som kan hjälpa dig att klara dig bra genom sommaren.
Vid akuta symtom
Läkare anordnar i regel en kräm eller geler med antiallergisk effekt som appliceras på de drabbade hudområdena och som är avsedda att lindra symptomen. I särskilt svåra fall kan ett kortisonpreparat anordnas för applicering eller intag [2], [4].
Hur man skyddar sig mot obehagliga symtom
Den mest effektiva metoden är att undvika intensiv solexponering och skydda huden med kläder, skugga och solkräm.
Du bör också undvika fotosensibiliserande ämnen, dvs. ämnen som du vet orsakar reaktioner på solljus. Om de utlösande faktorerna är läkemedel ska du inte sluta ta dem utan att rådfråga din läkare.
Om du har en mild allergiform kan du också gradvis utsätta din hud för solen så att du långsamt vänjer dig vid solexponering. Om du är osäker vilken hudtyp du har kan det också vara en bra idé att kolla upp det med hjälp av ett DNA Hudhälsotest.
UV-Index
Det finns olika hemsidor med kartor och aktuella värden som visar UV-indexet. Indexet är vanligtvis ett nummer mellan 1 och 11. Följande skyddsåtgärder rekommenderas [8]:
- UV-Index 1-2: Inga skyddsåtgärder behövs.
- UV-Index 3-7: Håll dig i skuggan under middagstid, bär lämpliga kläder, huvudbonader och solglasögon och skydda oskyddad hud med lämplig solkräm.
- UV-Index 8-11: Om det är möjligt bör du inte vistas utomhus under middagstid, annars bör du hålla dig i skuggan. Bär lämpliga kläder, keps, eller en solhatt, solglasögon och använd solkräm med tillräckligt solskydd.
Solskydd
Det finns ett brett utbud av solkrämer och lotioner för att skydda dig mot UV-strålning. Ungefär 80 procent av solallergikerna reagerar på UVA-strålning och 10 procent på UVB-strålning eller en kombination av UVA- och UVB-strålning [1]. När du köper en solkräm bör du därför se till att den ger ett lämpligt skydd mot både UVA- och UVB-strålning. UV-filterna i solskyddet kan vara antingen lösliga eller organiska.
Lösliga UV-filter framställs kemiskt eller organiskt. De absorberar UV-strålningen och avger den igen med mindre energi.
Olösliga UV-filter är däremot mikroskopiskt små partiklar av t.ex. titan eller zinkoxid. De absorberar UV-strålar och reflekterar eller sprider dem [13].
Bra att veta: Solskyddsfaktorn (SPF) beskriver hur lång tid du kan tillbringa i solen om du använder solskyddsmedel. En person som till exempel kan vara i solen i tio minuter utan solskydd utan att bli solbränd kan vara i solen i upp till 350 minuter om han eller hon använder ett solskydd med SPF 35 (10 minuter*35 = 350 minuter) [13].
Stödjande medicinering
Förutom solkrämer och lotioner kan även mediciner hjälpa till att minska eller förebygga symtom. Om du tar betakaroten, kalcium, nikotinamid eller folsyra kan det hjälpa dig att långsamt vänja dig vid solexponering i början av sommarsäsongen [6]. Dessutom sägs ett läkemedel baserat på den sydamerikanska ormbunksväxten Polypodium leucotomos vara en effektiv tillsats i solskyddsmedel [2].
Hardening
Att långsamt vänja sig vid UV-strålning - detta är den så kallade medicinska "hardening-metoden". Med denna metod bestrålas patienterna med UVB-ljus som genereras av dermatologens specialutrustning. Bestrålningen sker flera gånger i veckan under flera veckor. Detta "härdar" huden under en viss tid
Du måste dock upprepa behandlingen varje år eftersom skyddet försvinner under vintermånaderna när solen står lågt [1].
Bra att veta: Bestrålning bör endast utföras av utbildade specialister och inte i ett solarium, eftersom UV-exponeringen bör vara så liten som möjligt [9].
Solallergi - En översikt
Vad är en soallergi?
Solallergi är en allergisk reaktion i huden som utlöses av UV-strålning. Den kan utlösas antingen av interaktionen mellan huden och UV-strålning eller av ett sensibiliserande ämne.
Vilka är symptomen på en solallergi?
Hudreaktioner kan variera från person till person. Under timmarna till dagarna efter att huden har utsatts för UV-strålning uppstår kliande hudförändringar i form av utslag, vällingar, knölar eller blåsor.
Hur kan jag skydda mig mot solallergi?
Undvik direkt exponering för solen eller ämnen som orsakar hudreaktioner i kombination med UV-strålning.
Se dessutom till att du har tillräckligt med UV-skydd och kläder och rådfråga din läkare om skyddande läkemedel eller en s.k."hardening-behandling".
Källor
[1] Deutscher Allergie- und Asthmabund e.V., „Sonnenallergie“. https://www.daab.de/haut/sonnenallergie/ (zugegriffen Mai 11, 2021).
[2] D. Abeck, Häufige Hautkrankheiten in der Allgemeinmedizin. Springer, 2010.
[3] J. Smolle und F. H. Mader, Beratungsproblem Haut. Springer, 2005.
[4] Prof. Dr. Torsten Zuberbier, „Sonnenallergien“, Allergieinformationsdienst - Helmholtz Zentrum München - Deutsches Forschungszentrum für Gesundheit und Umwelt. https://www.allergieinformationsdienst.de/krankheitsbilder/sonnenallergien.html (zugegriffen Mai 10, 2021).
[5] A.-M. D. A. GmbH, „Polymorphe Lichtdermatose: Sonnenallergie, die vielleicht keine ist“, Pharmazeutische Zeitung online. https://www.pharmazeutische-zeitung.de/ausgabe-222012/sonnenallergie-die-vielleicht-keine-ist/ (zugegriffen Mai 10, 2021).
[6] „Sonnenallergie ist keine echte Allergie auf Sonne“. https://www.aeda.de/presse/pressearchiv/einzelansicht/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=141&cHash=b8c7b142710961d4129dcd8ba365bb0e (zugegriffen Mai 10, 2021).
[7] „Was ist UV-Strahlung?“, Bundesamt für Strahlenschutz. https://www.bfs.de/DE/themen/opt/uv/einfuehrung/einfuehrung_node.html (zugegriffen Mai 10, 2021).
[8] P. Thomas, „Lichtdermatosen“, in Therapie der Krankheiten im Kindes-und Jugendalter, Springer, 2014, S. 1121–1123.
[9] A. Wilm und M. Berneburg, „Photoallergie“, JDDG: Journal der Deutschen Dermatologischen Gesellschaft, Bd. 13, Nr. 1, S. 7–13, 2015.
[10] T. Wiesner, J. Smolle, I. Fried, W. Sterry, und H. Kerl, Das Derma-Kurs-Buch: Fallbezogenes Lernbuch zur Dermatologie, Allergologie und Venerologie. De Gruyter, 2012.
[11] A.-M. D. A. GmbH, „UV-Filter: Sonnenschutz mit Risiko?“, Pharmazeutische Zeitung online. https://www.pharmazeutische-zeitung.de/sonnenschutz-mit-risiko-118490/ (zugegriffen Mai 25, 2021).
[12] S. N. Fauziah, W. Indriatmi, und L. Legiawati, „Photodermatoses in children“, Journal of General-Procedural Dermatology and Venereology Indonesia, S. 77–88, 2017.
[13] „UV-Schutz durch Sonnencreme“, Bundesamt für Strahlenschutz. https://www.bfs.de/DE/themen/opt/uv/schutz/sonnencreme/sonnencreme_node.html (zugegriffen Mai 10, 2021).