Pollenallergi

Det är väl bara som en vanlig snuva? Så är det inte: pollenallergi är en  kronisk sjukdom som bör tas på allvar och kräver behandling. En överblick över symtom, diagnostik och terapimöjligheter.

Tåriga ögon, konstanta nysningar, hosta och andningsnöd - pollenallergisymtom  är jobbiga, de påverkar vardagslivet och livskvaliteten ofta enormt ^[1,2]. Tyvärr är den typiska årstiden för hösniva-perioden inte längre från våren till slutet av sommaren. Detta hänger ihop med klimatförändringarna: löv, knoppar och växter slår ut mycket tidigare, pollen flyger längre och orsakar besvär långt in i hösten.^[3].

Många vet inte att en pollenallergi är en kronisk sjukdom av andningsvägarna som bör behandlas ^[4]. Görs det inte så kan allergin bli sämre från år till år och leda till astma – både pollenallergin och astma har man sedan hela sitt liv ^[5]. Börjar man med en behandling i tid så kan det även vara möjligt att göra en speciell immunterapi, en s.k. hyposensibilisering. På så sätt kan både besvären som orsakas av en pollenallergi och risken för utvecklingen av astma reduceras ^[6].

Men vad exakt händer egentligen i kroppen vid en pollenallergi? Hur kan man ta reda på den och hur behandlas den? Kan en pollenallergi förhindras? Vad är en korsallergi? Dessa frågor tar vi upp i denna artikel. Dessutom lär du dig vilken påverkan vädret har – till exempel regn och åskväder - på pollen och med hjälp av vilka medel du kan lindra besvär som är typiska vid hösnuva.

Vad är en pollenallergi?

Vid en pollenallergi - som ofta även kallas för hösnuva - reagerar kroppen allergisk på pollen – dvs. damm från bipollen och växter ^[7]. Med hjälp av pollen sprider många växtsorter sina manliga arfgods. Tyngre pollenfrön kan även transporteras med hjälp av insekter som bi och lätta pollenfrön sprids ut med vinden och säkrar på så sätt växtarternas fortbestånd. ^[8].

Dessa s.k. „vindpollinerade pollen“ är enbart 10 till 20 mikrometrar stora och kan mycket enkelt andas in från oss människor. Vid en pollenallergi kan pollen som i vanliga fall är ofarliga utlösa en stark allergisk reaktion av kroppen – särskild på kroppsdelar som kommer i kontakt med pollen: näsa, ögon, hud och andningsvägar. Drabbade personer lider ofta av svullna och irriterade ögon, snuva och torr hosta. Dessa och andra symtom i samband med hösnuva kallas även för „allergisk rinit“ (allergisk snuva) ^[7].

Begreppet „hösnuva“ härstammar från om insikten att kontakt med hö leder till besvär hos personer som har en gräspollenallergi  pga. pollen som finns i hö. Ordet hösnuva används ofta för allergier mot pollen från tidig blommande växter som björk, al eller hassel ^[9].

I Sverige lider drygt 30 procent av befolkningen av en pollenallergi ^[10]. 

Vad är det som utlöser en pollenallergi?

Genom bipollen från växter som genom inandningen kommer in på slemhinnan av näsan och lungan. På slemhinnan frisätts pollen-ingredienserna - små proteinbyggstenar. Dessa proteiner är egentligen ofarliga men vid en pollenallergi klassar kroppen dessa som farliga. Immunsystemet utvecklar då omedelbart specifika och på pollenproteiner specialiserade IgE-antikroppar. Dessa IgE-antikroppar dockar på mastcellerna. Antikropparna på dessa mastceller känner igen allergenet (pollenproteinerna) direkt vid ytterligare kontakt. Denna process kallas för sensibelisering ^[9].

Om bipollen tas upp genom andningsvägarna så reagerar kroppen omedelbar: antikroppar på mastecellerna känner igen pollenproteinerna och bindar dessa. Därefter producerar mastcellerna signalämnen som dessa i sin tur lämnar ut. Signalämnet histamin orsakar de typiska symtom i samband med hösnuva: t.ex. nysningar, röda och tåriga ögon eller hosta ^[10,14].

Tips: mera om signalämet histamin kan du läsa i vår hälsoportal i hälsoartikeln om Histaminintolerans.

En pollenallergi hör till den s.k. typ allergin vilket är den s.k. omedelbara allergitypen. Detta betyder att symtom uppträder omedelbar efter kontakt med själva allergenet. Symton kan uppstå upp till 6 timmar senare ^[9].

Även generna spelar en roll vid en pollenallergi! Ju fler familjemedlemmar det är som är drabbade desto högre är risken för barn i denna familj att utveckla en allergisk sjukdom. Om t.ex. båda förläldrar har samma allergi, utvecklar 50 till 70 procent av barnen också en sådan allergi^[15].

Pollenallergi – symtom

Följande symtom är vanliga vid en pollenallergi ^[16]:

• rinnande näsa eller nästäppa
• konstanta nysningar, kliande i näsan
• tåriga, kliande och inflammerade ögon
• hudreaktioner - framförallt i ansiktet (kvaddlar, klåda, svullnad, eksem)
• utmattning och trötthet
• hvudvärk, migrän

Några drabbade personer berättar att deras ögon är känsliga för ljus och att både lukt- och smaksinnet är försämrad. ^[17]. En pollenallergi kan även leda till astma. Följande symtom kan vara tecken på att det utvecklas en astmatisk sjukdom ^[16]:

• torr hosta (vid fysisk ansträngning utomhus)
• brinnande känsla bakom bröstbenet (vid inandning)
• hos barn: minskat prestation för idrott och sämre kondition
• återkommande andningsväginfekt (bronkit)

Obs! Korsallergier!

Om du har en pollenallergi och känner att man plötsligen ej längre tol vissa födoämnen, har du förmodligen utvecklat en s.k. „korsallergi“. Detta beror på den liknande biologiska sammansättningen av bipollen: proteinbyggstenarna av björkpollen liknar t.ex. äppelpollen att immunsystemet antar att de är identiska och kämpar därför mot båda på samma sätt. En korsallergi kallas därfor också „pollenliknande födoämnesallergi“ ^[17].

Många drabbade får ofta den s.k. orala allergisyndromen (OAS) som utlöses vid förtäring av ett äpple. Svullnad, klåda och en konstig känsla på tungan och likaså i munnen och halsen kan uppstå. Svullna läppor, en svullen hals och tunga kan vara livsfarliga ^[18].

Tips: I vår hälsoportal kan du läsa mera om matallergi och matintolerans .

Studier visar att 20 till 70 procent av alla som har en pollenallergi visar symtom direkt efter att de har ätit färska frukt, råa grönsaker, nötter eller vissa kryddor som utvecklar en OAS ^[19]. Speciellt personer med en björkpollenallergi är speciellt ofta drabbade av en allergi mot vegetabiliska livsmedel: i Central- och Nordeuropa utvecklar omkring 80 procent av alla bjrökpollenallergikare en allergi mot sten- och kärnfrukt, nötter och grönsaker ^[20].

Här får du en översikt över de viktigaste korsallergenerna ^[18]:

De klassiska korsallergener i samband med björkpollen är:

• sten- och kärnfrukt (t.ex. äpple, päron, körsbär, plommon, nektariner)
• nötter (t.ex. hasselnöt, paranöt, valnöt)
• grönsaker (t.ex. selleri, morot)
• diverse örter

De klassiska korsallergener av gråbopollen är:

• selleri
• morot
• paprika
• örter och kryddor (anis, vitlök, fenkål, peppar m.fl.)

De klassiska korsallergener av gräs- och spannmålspollen är:

• soja och sojaprodukter
• spannmålsmjöl
• jordnöt och jordnötsprdukter

Bra att veta: de mesta allergener i frukt och grönsaker kan förstöras med hjälp av värme – det betyder att livsmedel blir mer tolerabla för allergikare om de grytas, grillas eller kokas. OBS: selleri, örter och kryddor kan även orsaka besvär trots att de värms ^[17]!

Pollen: sorter, säsong och väderberoendet

Hösnuva uppstår vanligtvis under våren och sommaren dvs. under den tiden där de flersta växter blommar ^[7]. Det är dock så att varje växtsort har en annan blomningstid vilket har att göra med det geografiska läget och väderförhållanden. Träd som hassel och al blommar t.ex. temperaturberoende. Så fort dagstemperaturen under vintermånaderna ligger över 5 grad celsius börjar blomningen - och därmed även pollenproduktionen ^[21].

Sedan tillkommer att de flersta pollenallergikare reagerar på fler olika pollensorter. De som är drabbade lider därför av de klassiska symtom i samband med hösnuva under flera månader ^[7]. Enligt experter är pollensäsongen nu förtiden från januari till oktober ^[22].

Hösnuva: När är pollensäsongen?

Nedan sammanfattas information över de pollen av växter som väldigt ofta utlöser en allergi. Dessa pollen kommer från träd, gräs och örter ^[10,21].

Tabell: de viktigaste allergenframkallande växter och deras blomningstid

Träd	Förekomst	Blomnings- och pollenflygperiod
Hassel	I lövskogar, vid skogskanter, trädgårdar.	December-April. Så fort det på dagen blir varmare än 5 grader.
Al	Vid bäckar och stränder,  insjöar och strömmar.	Mars-April. Så fort det pa dagstiden blir varmare än 5 grader .
Björk	Nära skogskanter, fältskogar, ljungfält, hed, ödemark.	Mars - Maj.
Aska	I fuktiga områden.	April - början på Maj.
Gräs och spannmål
Sötgräs, t.ex. råg	Väldigt utbredd	Maj - Augusti.
Örter
Gråbo	Tippar, nejdbuskar, ängar, vägkanter och stränder	Juli - Augusti.
Ambrosia	På träda mark, sopporter, vägkanter och trädgårdar	Augusti - September.

Pollenallergi och regn

För att fördela sina arfgods avger blommande växter sina pollen i luften. Den lätta blomsterdammen kan flyga över flera hundra kilometer lång. Ju mera det blåser desto mera pollen är det som breder ut sig och desto vidare kan de flyga^[6]. Vid regnväder känner många allerkigare ofta en lättnad: pollen sjunker ner till bottnen så att luften "rensas" från pollen och drabbade personer känner att de har färre symtom ^[3].

Åskväderastma

Om det drar upp åskväder under pollensäsongen borde människor som lider av en pollenallergi vara försiktiga: vid åska kan allergiska symtom under de första 20 till 30 minuter öka enorm. ^[23].

Innan åskvädret uppstår ofta vindar. Enligt studier utgår man ifrån att dessa vindar trycker ner bipollen från den övre delen i luften. Genom dessa starka fallvindar sjunker många luftmängder med bipollen nedåt och kommer in i vår andningsluft ^[24].

Åskregnet strimlar och förstör dessa pollen som i sin tur sedan frisätter många partiklar. Dessa pollenpartiklar är så små att dessa kan komma in i de nedre andningsvägarna av människorna vilket är bronkerna ^[23]. En pollenallergiker kan därför utveckla astmasymtom eller få dem för första gången ^[23].

Rekommendationen för människor med hösnuva är att stanna inomhus när det är åskväder och att hålla alla fönster och dörrar stängda ^[24,25].

Diagnos av en pollenallergi

Du misstänker att du har en pollenallergi? Vi förklarar diagnostiska möjligheter som finns.

Vanliga undersökningsmetoder som tillåter indikationer till allergier är hud- och blodtester ^[26].

Så fungerar ett pricktest

Pricktestet (engelska „to prick“ = sticka) är ett standardtest för att testa för allergier av den s.k. omeldebara allergitypen (Typ I Allergi) som också en pollenallergi dvs. hösnuva räknas till.

Ett pricktest genomförs på huden på följande sätt: en lösning med det allergiframkallande ämnet droppas på huden – framförallt på underarmen och ryggen. Därefter rispas sedan med hjälp av en nål in i huden där droppen applicerades. En „positiv“ dvs. allergisk reaktion på huden visar sig för det mesta redan efter några minuter i form av rödnad och en kvaddel (en kliande och rund hudutbuktning) omkring själva prickstinget.

Baserad på kvaddelns storlek bestäms reaktionens utsträckning och diametern noteras på testet. Kvaddlar med en diameter på 3 milimeter tyder på en höjd allergiförmåga, med andra ord en s.k. sensibilesisering. OBS: enbart vid typiska symtom talar man i det här fallet om en allergi ^[27]!

Så fungerar ett IgE-Test

En sensibelisering för pollen kan även påvisas genom att mäta IgE-antikroppar i blodet. I fall din kropp skulle reagera allergisk på vissa pollen frisätts IgE-antikroppar för att eliminera allergenerna. Antikroppar i blodserumet kan påvisa och indicera huruvida och vilken pollenallergi det är som föreligger ^[28].

Även här gäller att experter enbart talar om en allergi i fall testresultatet är positivt och om det samtidigt finns allergisymtom.

Vårt cerascreen® Pollenallergi Test är ett provtagnings- och insändningkit med ett blodtest som du själv genomför hemma. Med hjälp av kittet tar du ett litet blodprov själv och skickar det sedan till ett medicinskt special-laboratorium. Laboratoriet analyserar koncentrationen av IgE-antikroppar för 15 olika pollen och även juicen av björkfikonet.

Blodtestet har en stor fördel: Det kan även genomföras om ett pricktest inte skulle vara möjligt! Till exempel om huden har en akut irritation eller i fall du måste ta medicin som skulle förfalska ett immunsvar från din kropp ^[28].

Läkardiagnos

En säkrad diagnos för hösnuva får enbart bestämmas av en läkare. Förutom hud- eller blodtestet görs en nogrann anamnes där man måste svara på frågor i samband med sjukhistorian. Följande frågor är vanliga i detta fall ^[26]:

• Finns det allergiska sjukdomar hos föräldrarna och sysgon?
• Under vilka månader uppstår symtomer?
• Hur exakt visar de sig?

Vårt tips: använd Pollen-Dagboken som har utvecklats av forskare på Medicinska Universitetet i Wien. Det rekommenderas även från „Stiftung Deutscher Polleninformationsdienst“ i Tyskland. Här kan du dagligen dokumentera dina allergi-besvär och synka dem med den dagsaktuella pollenbelastningen av de mest vanliga allergiframkallande växter.

Terapi av en pollenallergi

Hur hösnuva behandlas är beroende på vilka besvär man har och även om och hur de allergiframkallande pollenallergenet kan undvikas. I princip är det bästa sättet at undvika kontakt med pollen för att förhindra besvär – vilket i realiteten tyvärr är ganska svårt att omsätta, eftersom pollen finns i andningsluften. Andra möjligheter är en hyposensibelisering och att ta medicin. Här får du en översikt över dessa tre olika möjligheter:

Förebyggande: Så kan du förhindra starka besvär!

• Undvik blommande ängar och fält under blomningstiden. Promenader är bäst efter en regnskur när luften har rensats från pollen – var dock försiktig vid åskväder!
• Enbart ventilera på morgonen och kvällen när pollenkoncentrationen har den lägsta nivån. Den bästa tiden i en storstad för att öppna fönstret är mellan kl. 6.00 och 8.00 på morogonen och på landet mellan kl. 19.00 och 24.00 på kvällen.
• Installera ett pollenskärm i sovrumsfönstret – så hålls åtminstone 85% av alla pollen bort.
• Pollen sätter sig fast i håret och kläder. Därför: tvätta håret på kvällarna och innan du lägger dig är det bäst att ta bort de kläder man haft på sig från sovrummet! Placera inga blommande växter i sovrummet.
• Håll samtliga bilfönster stängda när du kör bil.

Planerar du för tillfället din nästa semester? Allergologer rekommenderar för personer med hösnuva ett uppehåll över flera veckor vid havet eller i fjällen. Luften i dessa regioner innehåller enbart väldigt få pollen och betyder en stor avlastning för drabbade under blomningssäsongen av växter. ^[29].

Hyposensibelisering

Vid en hyposensibelisering tillföras kroppen först väldigt låga doser med pollenallergener som sedan ökas långsamt - i vanliga fall med flera veckors mellanrum. På detta sätt får kroppen över en längre tidsperiod bit för bit vänja sig för pollen så att immunsystemet i idealfallet ej längre reagerar ^[30].

Hyposensibeliseringen borde redan börjas med 3 till 4 månader innan pollensäsongen börjar, annars skulle för många allergener samtidigt kunna påverka kroppen. Under pollenflygperioden kan terapin sedan förtsätta något reducerat eller avbrytas helt. En hyposensibelisering tar circa tre år ^[31].

Studier tyder på att en hyposensibelisering vid hösnuva kan förhindra utvecklingen av astma hos barn ^[6]. Barnet borde åtminstone vara 5 eller 6 år gammal ^[30].

Behandling med medikament

Om besvären under pollensäsongen är väldigt stark utpräglade eller slemhinnan skulle t.ex. vara inflammerad, är en terapi med medicin indikativ. Både symtomen och risken för astma kan minskas på så sätt ^[32].

Cromoner: Så heter den milda varianten och gravida kan få de på recept från läkaren. Cromoner motverkar att histamin frisätts och undviker en allergisk inflammatorisk reaktion. Det rekommenderas att börja med Cromoner som förebyggande åtgärd redan en vecka innan pollensäsongen börjar. Cromoner finns i form av nässprej eller ögondroppar ^[31].

Bra att veta: medicin kan enbart lindra symtom men ej stoppa orsaken till en pollenallergi ^[31].

Antihistaminer: Dessa blockerar receptorerna för inflammationsämnet histamin på ett snabbt och effektiv sätt. Det betyder att histamin frisätts men att andra celler ej kan registrera detta. På så sätt kan inflammatoriska händelser saktas ned och pollenallergi-symtom försvagas. Antihistaminer finns ofta som nässprej. Drabbade personer bör ta dessa över hela pollensäsongen regelbunden och ej enbart vid akuta symtom ^[31].

Cortison: Har en antiinflammatorisk verkan och lindrar på ett hållbart sätt en rinnande näsa och bidrar till att den nasala slemhinnan sväller av. Tyvärr har cortison biverkningar: näsblod, torr näsa och irritationer i halsen kan uppstå. Cortison finns som nässprej. Vid svåra allergiska symtom finns även tabletter och sprutor ^[31].

Kan man förhindra en pollenallergi?

Enligt aktuell vetenskaplig information och forskning finns det flera faktorer som bidrar till att en allergi kan utvecklas: Både ärftliga och miljörelaterade faktorer spelar en roll som i sin tur (i fall en genetisk predisposition föreligger) har en stor påverkan när det gäller förekomsten, utpräglingen och förloppet av en allergi ^[33].

Det antas även att allergier uppstår redan i barndomsåldern. Många (blivande) föräldrar undrar därfor om det finns en chans att förhindra en pollenallergi hos sina barn. Den goda nyheten är att man med olika åtgärdar redan under graviditeten kan motverka en allergi men även efter födseln så att risken för att utveckla en pollenallergi kan minskas ^[34].

Rekommendationer under graviditeten

• Ät hälsosam och nyttig. Undvik vissa restriktiva dietformer men undvik ej födoämnesallergener (som t.ex. mjölkproteiner, nötter, spannmål m.fl.). Skulle du t.ex. ha en glutenintolerans bör du förstås inte ta till dig dessa födoämen.
• Ät regelbunden fethållig havsfisk som lax, sill eller makrill. Det finns upplysningar att Omega-3-fettsyror kan minska risken för en allergi hos den nyfödda barn.

Men OBS: Vissa sorter havsfisk som tonfisk ål och hälleflundra innehåller stora mängder med tungmetall som kvicksilver, vilket kan påverka utvecklingen av barnet. 

Rekommendationer efer födseln

• Amma ditt nyfödda barn så länge som möjligt, åtminstone de första 4 månaderna
• Om en av föräldrarna har en allergi och du inte kan amma, bör du ge ditt nyfödda barn en speciell hydrolyserad spädbarnsnäring. Dessa produkter brukar vara märkta med HA (vilket står för hypo-allergen). Mjölkpulvret innehåller väldigt få allergiframkallande ingredienser.
• Även under amningstiden bör du regelbunden äta fetthållig fisk.
• Efter den 5:e livsmånaden bör du börja med att mata ditt barn med kompletterande mat. Fisk kan minska risken för en allergi. Mata ditt barn därför regelbunden med fetthållig fisk under första året.
• Undvik övervikt av ditt barn.

Allmänna rekommendationer gällande livsstilen

• Om det redan finns allergier i din familj och ditt barn därmed har en ökad risk att också utveckla en sådan, borde du ej ha katter som husdjur, hundar ska däremot inte öka risken för att utveckla en allergi enligt undersökningar.
• Använd inga specialla allergiprodukter som t.ex. speciella madrass-övderdrag som skyddar för kvalster och dyl., om inte du lider av en sådan allergi.
• Undvik rumsklimat som kunde gynna mögel. Det betyder:Ventilera regelbunden!
• Cigarettrök ökar allergirisken! Undvik både aktiv- och passivrökning redan fr.o.m. graviditeten och framförallt i närvaro av barnet.
• Ditt barn bör ej utsättas för skadliga ämnen i luften som t.ex. bilavgaser eller flyktiga gaser (som uppstår exempelvis genom målararbeten) så lite som möjligt.

Snabb fakta: pollenallergi

Vad är en pollenallergi och hur utlöses den?

Vid en pollenallergi (hösnuva) reagerar kroppen på damm från blommande växter. Immunsystemet bildar försvarsämnen (IgE-antikroppar) mot pollenbeståndsdelar (allergener) och försöker genom detta att kämpa mot dessa ämnen då kroppen tror att de är farliga. En så kallad „sensibelisering“ uppstår. Vid ytterligare kontakt med allergenet frisätter kroppens immunsystem signalämnen som utlöser allergiska reaktioner.

Vilka symtom uppstår i samband med en pollenallergi?

Drabbade personer lider ofta av en kliande, rinnande och täpp näsa med konstanta nysningar. Ögonen kan tåra, klia eller vara inflammerade. Pollenallergikare kan även ha hudreaktioner – oftast visar det sig genom kvaddlar, klåda, svullnad eller eksem i ansiktet. Hösnuva kan också visa symtom som tröttnat, huvudvärk eller migrän. Vissa drabbade berättar även att deras ögon är känsliga för ljus och att både lukt- och smaksinnet försämras. En pollenallergi kan även framkalla astma .

När är pollensäsongen?

Varje allergiframkallande växt har en särskild blomningstid – under denna period uppstår besvären. Vissa växter blommar årstidsrelaterade och andra temperaturberoende. Blomningstiden är även olika beroende på det geografiska läget. Enligt experter börjar pollensäsongen i Sverige nu för tiden redan i februari och pågår enda till oktober. Drabbade personer kan få en översikt över den aktuella pollenbelastningen på pollenrapporten.se som drivs av Naturhistoriska Riksmuseet.

Vilket inflytande har vädret?

Vid regn sjunker alla pollen som finns i luften neråt så att luften "rensas" från blomsterdamm och personer med en pollenallergi känner att de har mindre besvär.

OBS åskväder: Allergiska symtom kan öka kraftigt och utlösa astma! Människor med hösnuva borde stanna inomhus innan vid åskväder och hålla alla fönster och dörrar stängda .

Hur kan jag ta reda på om jag har en pollenallergi?

För att kunna analysera om du har en pollenallergi finns både ett hud- och blodtest. Med av dessa tester kan en pollenallergidiagnos ställas.

Hudtestet eller närmare det s.k. pricktestet görs i form av droppar med allergenlösningar som appliceras på huden och små rispar som görs med en nål. Rödnad och kvaddlar tyder på utsträckningen av sensibeliseringen och den allergiska reaktionen - och dokumenteras.

Blodtestet kan ge bevis på en sensibelisering för pollen via mätning av IgE-antikroppar i blodet. Skulle din kropp reagera allergisk på vissa pollen frisätts det IgE-antikroppar för att stänga av allergenerna. Antikroppar kan påvisas i blodserum och ger en indikation till vilken pollenallergi det är som föreligger.

Hur behandlas en pollenallergi?

Hur hösnuva behandlas är beroende på hur starka besvären är och hur bra det eventuellt går att undvika allergenet. Undvikelsen av pollen är den viktigaste metoden för att miska besvären. Andra möjligheter är till exempel en hyposensibelisering och medicin.

Kan man undvika en pollenallergi?

Enligt aktuella vetenskapliga rapporter uppstår allergier för det mesta i den tidiga barndomsåldern. Med hjälp av olika åtgärdar kan du redan under graviditeten men också efter födseln av barnet se till att risken för utveckling av en allergi eller pollenallergi minskas.

Det rekommederas t.ex. under graviditeten och amningstiden att ha en balanserad kost som innehåller Omega-3 och att amma barnet åtminstone de första 4 månaderna och att barnet växer upp i en omgivning utan föronigar i luften.

Källor

[1] J. Bousquet u. a., „Work productivity in rhinitis using cell phones: The MASK pilot study“, Allergy, Bd. 72, Nr. 10, S. 1475–1484, 2017, doi: 10.1111/all.13177.

[2] J. Bousquet u. a., „The Allergic Rhinitis and its Impact on Asthma (ARIA) score of allergic rhinitis using mobile technology correlates with quality of life: The MASK study“, Allergy, Bd. 73, Nr. 2, S. 505–510, Feb. 2018, doi: 10.1111/all.13307.

[3] „Klimawandel und Pollenallergien“, Bundesministerium für Umwelt, Naturschutz und nukleare Sicherheit. https://www.bmu.de/themen/gesundheit-chemikalien/gesundheit-und-umwelt/klimawandel-und-gesundheit/allergien/klimawandel-und-pollenallergien/ (Juni 23, 2020).

[4] „WHO | Allergic rhinitis and sinusitis“, WHO. https://www.who.int/respiratory/other/Rhinitis_sinusitis/en/ (Juni 10, 2020).

[5] „Schlimmer, als viele wissen: Heuschnupfen“, AEDA - Ärzteverband Deutscher Allergologen e.V. https://www.aeda.de/presse/pressearchiv/einzelansicht/?tx_ttnews%5Btt_news%5D=234&cHash=0e0d9cc4ddcffa1bf00cccf13c92ef9d ( Juni 10, 2020).

[6] C. Möller u. a., „Pollen immunotherapy reduces the development of asthma in children with seasonal rhinoconjunctivitis (the PAT-study)“, Journal of Allergy and Clinical Immunology, Bd. 109, Nr. 2, S. 251–256, Feb. 2002, doi: 10.1067/mai.2002.121317.

[7] „Heuschnupfen » Was ist Heuschnupfen? » Lungenaerzte-im-Netz“, Deutsche Lungenstiftung e.V. und Verband pneumologischer Kliniken e.V. https://www.lungenaerzte-im-netz.de/krankheiten/heuschnupfen/was-ist-heuschnupfen/ (Juni 09, 2020).

[8] „Die Bedeutung der Bestäuber für die Landwirtschaft - Landwirtschaftliche Produktivität und Bestäuberschutz“. Zugegriffen: Juni 09, 2020. [Online].  https://www.europeanlandowners.org/files/pdf/2014/Pollinators_DE_FIN2LR.pdf.

[9] „Heuschnupfen - Grundlagen“, Allergieinformationsdienst - Helmholtz Zentrum München - Deutsches Forschungszentrum für Gesundheit und Umwelt. https://www.allergieinformationsdienst.de/krankheitsbilder/heuschnupfen/grundlagen.html (Juni 04, 2020).

[10] „Pollenallergi“, Astma- och Allergiförbundet. https://astmaoallergiforbundet.se/information-rad/pollenallergi/(Juli 31, 2020).

[11] U. Langen, R. Schmitz, und H. Steppuhn, „Häufigkeit allergischer Erkrankungen in Deutschland“, Mai 2013, doi: http://dx.doi.org/10.25646/1404.

[12] „Lebenszeitprävalenz von Asthma bronchiale Heuschnupfen Neurodermitis und Kontaktekzem [Stichwort: pollenallergie]“, Gesundheitsbereichterstattung des Bundes – gemeinsam getragen von RKI und DESTATIS. http://www.gbe-bund.de/gbe10/ergebnisse.prc_tab?fid=24207&suchstring=pollenallergie&query_id=&sprache=D&fund_typ=TAB&methode=2&vt=1&verwandte=1&page_ret=0&seite=&p_lfd_nr=15&p_news=&p_sprachkz=D&p_uid=gasts&p_aid=99218940&hlp_nr=3&p_janein=J#SEARCH=%2522pollenallergie%2522 (Juni 06, 2020).

[13] Robert Koch-Institut, „Allergische Erkrankungen bei Kindern und Jugendlichen in Deutschland – Querschnittergebnisse aus KiGGS Welle 2 und Trends“, 2018, doi: 10.17886/RKI-GBE-2018-075.

[14] „Allergies | Symptoms, Diagnosis, Treatment & Management“, The American Academy of Allergy, Asthma & Immunology. https://www.aaaai.org/conditions-and-treatments/allergies (Juni 04, 2020).

[15] „Heuschnupfen » Risikofaktoren » Lungenaerzte-im-Netz“. https://www.lungenaerzte-im-netz.de/krankheiten/heuschnupfen/risikofaktoren/ (Juni 22, 2020).

[16] „Heuschnupfen - Symptome“, Allergieinformationsdienst - Helmholtz Zentrum München - Deutsches Forschungszentrum für Gesundheit und Umwelt. https://www.allergieinformationsdienst.de/krankheitsbilder/heuschnupfen/symptome.html (Juni 10, 2020).

[17] „Heuschnupfen » Krankheitsbild » Lungenaerzte-im-Netz“, Deutsche Lungenstiftung e.V. und Verband pneumologischer Kliniken e.V. https://www.lungenaerzte-im-netz.de/krankheiten/heuschnupfen/krankheitsbild/ (Juni 10, 2020).

[18] „Allergie-Centrum-Charité| Patienteninfo“, Pollenassoziierte Nahrungsmittelallergie. https://www.allergie-centrum-charite.de/herzlich-willkommen-zu-den-sprechstunden-br-des-allergie-centrum-charite/nahrungsmittelallergien/patienteninfo/ (Juni 06, 2020).

[19] A. Price, S. Ramachandran, G. P. Smith, M. L. Stevenson, M. K. Pomeranz, und D. E. Cohen, „Oral Allergy Syndrome (Pollen-Food Allergy Syndrome)“, Dermatitis, Bd. 26, Nr. 2, S. 78–88, Apr. 2015, doi: 10.1097/DER.0000000000000087.

[20] B. K. Ballmer-Weber, „Kutane Symptome nach Genuss pollenassoziierter Nahrungsmittel“, Der Hautarzt, Bd. 57, Nr. 2, Art. Nr. 2, Feb. 2006, doi: 10.1007/s00105-005-1077-4.

[21] „Allergene Pflanzen“, Universitätsklinikum des Saarlandes - Innere Medizin V - Pneumologie, Allergologie, Beatmungs- und Umweltmedizin. https://www.uniklinikum-saarland.de/de/einrichtungen/kliniken_institute/medizinische_kliniken/innere_medizin_v/patienten_informationen/pollenwarndienst/allergene_pflanzen/ (zugegriffen Juni 09, 2020).

[22] „Wetter und Klima - Deutscher Wetterdienst - Leistungen - Pollenflug-Gefahrenindex“. https://www.dwd.de/DE/leistungen/gefahrenindizespollen/gefahrenindexpollen.html (Juni 04, 2020).

[23] „Gewitterasthma“, Allergieinformationsdienst - Helmholtz Zentrum München - Deutsches Forschungszentrum für Gesundheit und Umwelt. https://www.allergieinformationsdienst.de/aktuelles/schwerpunktthemen/gewitterasthma.html#c189998.

[24] G. D’Amato, G. Liccardi, und G. Frenguelli, „Thunderstorm-asthma and pollen allergy“, Allergy, Bd. 62, Nr. 1, S. 11–16, 2007, doi: 10.1111/j.1398-9995.2006.01271.x.

[25] M. Hew, M. Sutherland, F. Thien, und R. O’Hehir, „The Melbourne thunderstorm asthma event: can we avert another strike?“, Internal Medicine Journal, Bd. 47, Nr. 5, S. 485–487, 2017, doi: 10.1111/imj.13413.

[26] „Heuschnupfen - Diagnose“, Allergieinformationsdienst - Helmholtz Zentrum München - Deutsches Forschungszentrum für Gesundheit und Umwelt. https://www.allergieinformationsdienst.de/krankheitsbilder/heuschnupfen/diagnose.html (Juni 11, 2020).

[27] „Hauttests zur Allergie-Diagnose“, Allergieinformationsdienst - Helmholtz Zentrum München - Deutsches Forschungszentrum für Gesundheit und Umwelt. https://www.allergieinformationsdienst.de/hauttests.html#c192934 (zugegriffen Juni 11, 2020).

[28] „Labortests zur Allergie-Diagnose“, Allergieinformationsdienst - Helmholtz Zentrum München - Deutsches Forschungszentrum für Gesundheit und Umwelt. https://www.allergieinformationsdienst.de/diagnose/labortests.html (Juni 11, 2020).

[29] „Heuschnupfen » Vorbeugung » Lungenaerzte-im-Netz“, Deutsche Lungenstiftung e.V. und Verband pneumologischer Kliniken e.V. https://www.lungenaerzte-im-netz.de/krankheiten/heuschnupfen/vorbeugung/ (Juni 11, 2020).

[30] „Heuschnupfen bei Kindern | kindergesundheit-info.de“, BZgA - Bundeszentrale für gesundheitliche Aufklärung. https://www.kindergesundheit-info.de/themen/krankes-kind/erkrankungen/allergien/heuschnupfen/ (Juni 11, 2020).

[31] „Wie wird Heuschnupfen behandelt?“, Allergieinformationsdienst - Helmholtz Zentrum München - Deutsches Forschungszentrum für Gesundheit und Umwelt. https://www.allergieinformationsdienst.de/krankheitsbilder/heuschnupfen/therapie.html#c191311 (Juni 11, 2020).

[32] „Heuschnupfen » Therapie » Lungenaerzte-im-Netz“, Deutsche Lungenstiftung e.V. und Verband pneumologischer Kliniken e.V. https://www.lungenaerzte-im-netz.de/krankheiten/heuschnupfen/therapie/ (Juni 11, 2020).

[33] „Risiko- und Provokationsfaktoren für die Entstehung von Allergien“, Allergieinformationsdienst - Helmholtz Zentrum München - Deutsches Forschungszentrum für Gesundheit und Umwelt. https://www.allergieinformationsdienst.de/immunsystem-allergie/risikofaktoren.html (Juni 23, 2020).

[34] „S3-Leitlinie Allergieprävention - Update 2014: Leitlinie der Deutschen Gesellschaft für Allergologie und klinische Immunologie (DGAKI) und der Deutschen Gesellschaft für Kinder- und Jugendmedizin (DGKJ)“. Juni 08, 2020. [Online]. Verfügbar unter: https://www.awmf.org/uploads/tx_szleitlinien/061-016l_S3_Allergiepr%C3%A4vention_2014-07-abgelaufen.pdf.