Hur kan man känna igen och undvika råvaror som inte går ihop?

Personer som är allergiska eller har intoleranser måste vara noggranna med vad de äter och anpassa sin kosthållning. Utmaningen är ofta att ta reda på vad man egentligen är allergisk mot. Vi kan hjälpa dig med detta.

Forskare vid Harvard har nyligen utvärderat 2.7 miljoner Amerikaner. Resultatet: Nästan fyra procent av alla personer lider av någon slags matallergi.[1]. I Tyskland så är siffrorna snarlika och enligt Tyska kostsällskapet så har tre till fyra procent av den vuxna befolkningen någon slags kostallergi[2]. Avsevärt mycket mer vanligt är vanliga intoleranser som påverkar mellan 15 till 20 procent av alla personer.

De som är drabbade måste vara väldigt noggranna med att kontrollera innehållsförteckningen för att undvika problem så som upprörd mage, gasbildning, utslag, illamående eller till och med anafylaktisk chock. Det är inte alltid så lätt att hålla koll på råvaror och symptom. Resultatet blir att folk inte får reda på vad felet handlar om.

I den här artikeln kommer du att lära dig vad som händer när du har en matallergi, vilka symptom som visar på allergi och hur du kan göra för att förbättra din situation med hjälp av blodtest och anpassad kost. Vi kommer även att titta på symptom och behandling av matintolerans.

Vad är födoämnesallergi?

När du har en allergi så reagerar ditt immunförsvar på vad som egentligen är något helt ofarligt. Det som utlöser reaktionen kallas för allergener. Dessa proteiner kan förekomma i pollen, djurhår, avföring från kvalster och även i mat.

Vad händer i kroppen när man är allergisk?

Allergies - what happens in my body?

Allergi börjar alltid med sensitisering gällande en allergen. Detta innebär att kroppen kommer att tillverka särskilda IgE-antikroppar i allt för stor utsträckning. Varje enskilt immunglobulin (nämligen ""Ig"") specialiserar på att hålla ett visst främmande ämne eller organism borta från kroppen. På så sätt motverka immunsystemet bakterier, virus, maskar men även saker så som ofarliga allergener.

IgE-antikroppar binder till receptorer på mastceller, vilket är celler i immunsystemet. Laboratorier kan upptäcka ökad förekomst av IgE-antikroppar i blodet och sammanlänka dessa med motsvarande allergen – oh det är på detta sätt som ett allergitest via blodprov fungerar. Om allergenen dyker upp igen så kommer den binda till IgE-antikropparna och göra att mastcellen frigör en meddelandesubstans så som histamin. Histamin främjar sedan en inflammation, vilket resulterar i olika allergiska symptom. Om symptom utöver sensitisering uppstår så pratar man om allergi[3, 4].

Vilka sorts födoämnesallergier finns det?

Experter skiljer mellan olika sorts allergier. De vanligaste allergierna är omedelbar, eller typ I vilket även omfattar födoämnesallergier. Reaktionen uppstår direkt efter att du har kommit i kontakt med en allergin. En person som är allergisk mot jordnötter upplever symptom mellan några sekunder och upp till 20 minuter efter intag[5]. Fördröjda omedelbara reaktioner är också möjligt då en annan allergisk reaktion uppstår efter fyra till sex timmar.

Det här är bra att veta: Vissa födoämnesallergier blir bättre med tiden. Barn som är allergiska mot mjölk, ägg, soja och vete blir i 90 procent av fallen bättre med åldern. När det gäller allergier mot nötter, fisk och skaldjur så går de däremot sällan över[8].

Hur uppstår födoämnesallergi?

Man pratar ofta om allergier som om de vore sjukdomar. Antalet allergier har på senare tid ökat och vetenskapsmän vet inte riktigt varför. En populär förklaring är hygienhypotesen som pekar på det moderna sättet att leva som en möjlig anledning då vi allt mer sällan kommer i kontakt med smuts och bakterier[7]. Men genetiska faktorer verkar även vara en avgörande faktor.

Kan man ärva allergier?

Det är väldigt ovanligt att födas med en allergi. Men människor kan ha ärftliga anlag för att utveckla en allergi. Det vill säga att vissa med stor säkerhet kommer att bli allergiska. Detta gäller de flesta allergier, då t.ex.: barn till föräldrar med hösnuva löper större risk att utveckla allergier, oavsett om det gäller pollen, djur eller födoämnen. Detta gäller även så kallade atopiska eller kontaktrelaterade sjukdomar, vilka är nära förknippade med allergier och som ofta uppstår i samband med dem (så som med atopisk dermatit och astma)[2, 8, 14].

Detta är bra att veta: som barn är livmodern vårt hen - och det påverkar hur våra kroppar utvecklas. På så sätt kan moderns kost även påverka utvecklingen av allergier. Barn som föds med kejsarsnitt och till mödrar med hög ålder löper större risk att utveckla födoämnesallergi[8].

Hur många har allergier?

Skyddar smuts oss från allergier?

Den så kallade hygienhypotesen bygger på observationen att allergier är särskilt vanligt förekommande i städer och mindre förekommande bland barn som är uppväxta på landsbygden. Iden är att det hygieniska klimatet i väst gör att våra immunsystem sällan kommer i kontakt med främmande ämnen så som patogener, mask och parasiter. Försvarssystemet aktiveras sällan och får därför aldrig chansen att kalibreras på rätt sätt - det är så allergier uppstår[2, 7, 9].

Det här är bra att veta: huruvida vi utvecklar allergier under loppet av våra liv beror i stor utsträckning på våra första månader i livet, och kanske även vår tid i livmodern. Det är därför miljön vi lever i i är avgörande – och att semestra på landet kommer inte att kunna hindra allergier.

Vilken roll fyller tarmarna när det kommer till allergier?

Mikrobiom (tidigare kallat för tarmflora) beskriver sammansättningen av de biljoner av bakterier som finns i våra tarmar. Denna mikrobiom spelar en avgörande roll när det kommer till att hjälpa vårt immunsystem att utvecklas. Forskare antyder att vårt moderna sätt att leva påverkar bakterierna i tarmen, vilket kan inverka på hur vi utvecklar allergier[12].

En studie från Estland visade ett barn i Estland, som fortfarande ofta väcker upp på landet och spenderar mycket tid utomhus, har en mycket bättre sammansättning av bakterier i tarmen än barn i Sverige, som mer sällan växer upp på landet[10].

Skyddar bröstmjölk oss från allergier?

För att immunsystemet ska utvecklas så är det viktigt att mammor ammar sina barn till åtminstone fyra månaders ålder. Fram tills nyligen så rekommenderas strikta riktlinjer. Det föreslogs att kvinnor som ammade skulle undvika, ägg, nötter, mjölkprodukter och vete. Experter rekommenderade även att man undviker gröt till följd av ett högt innehåll av gluten. Fisk, selleri och morötter ansågs även problematiska.

Nya studier har vänt upp och ned på denna kunskap. De har visat att man bättre klarar av kost som de har kommit i kontakt med medans de fortfarande var i livmodern eller under perioden de ammades[11]. Men detta gäller så klart bara barnet inte redan har utvecklat allergi!

Det här är bra att veta: Om ditt barn har födoämnesallergi så bör du, som barnets moder, även undvika ämnena under perioden du ammar.

Hur man förhindrar allergi

Att utveckla en allergi är en komplicerad process som forskare ännu inte helt och hållet förstå. Det finns inga särskilda rekommendationer för att förebygga allergier.

Medicinska riktlinjer ger däremot rekommendationer som i viss utsträckning kan motverka allergi. De riktar sig mot ""riskfamiljer"", d.v.s. familjer där allergi, atopisk dermatit eller astma förekommer. Rekommendationerna berör[15]:

  • Att modern och barnet bör undvika allergener i kosten och fokusera på gynnsam kost.
  • I och med graviditeten bör mödrar även undvika tobaksrök.
  • Gravida, ammande och barn bör inte vara i kontakt med mögel.
  • Du bör inte ha en katt som husdjur - så vida inte barnet löper hög risk att utveckla allergi. Då kan tidig kontakt faktiskt ha en positiv effekt.
  • Du bör undvika att komma i kontakt med så lite avgaser från fordon som möjligt

Mat som utlöser allergier

Foods that trigger allergies

170 råvaror är allergener, men de flesta reaktioner är ett resultat av ett fåtal ämnen i kosten. De mest vanliga allergenerna är komjölk, ägg, jordnötter, nötter, soja, vete, fisk och skaldjur[6, 18].

Komjölksallergi

Komjölksallergi är den mest vanliga födoämnesallergin[19]. Den uppstår vanligtvis i samband med barndomen innan den försvinner med tiden. De som är drabbade reagerar på alla mjölkprodukter, däribland ost, yoghurt, smör och grädde och 92 procent är även allergiska mot getmjölk[20]. Personer som har komjölksallergi bör även undvika produkter som innehåller get- och fårmjölk[21].

Viktigt: Komjölksallergi är inte det samma som laktosintolerans.

Allergi mot kycklingägg

Allergi mot kycklingägg är den andra mest vanliga födoämnesallergin bland barn. Den försvinner ofta med åldern[6].

Det här är bra att veta: Vissa födoämnen har lägre risk att utlösa allergiska reaktioner efter att de har tillagats. Personer med allergier klarar ofta bättre av starkt upphettad mjölk eller ägg i samband med bakning. Jordnötter har däremot ännu större allergisk potential efter att de har rostats[22-24].

Nötallergi

När det kommer till nötallergi så särskiljer man mellan allergi mot jordnötter - som egentligen är baljväxter - och övriga nötter som ibland kallas för trädnötter. Alla nötallergier utlöser regelbundna våldsamma allergiska reaktioner som ibland även resulterar i anafylaktisk chock[26,27].

Allergi mot fisk och skaldjur

A Fiskallergi dyker ofta upp i vuxen ålder. De som är drabbade kan inte äta någon slags fisk. De flesta personer som är allergiska mot fisk kan däremot äta skaldjur och tvärt om.

Skaldjursallergi dyker också vanligtvis upp i vuxen ålder. Skaldjur omfattar alla kräftdjur, däribland krabba, hummer, ostron och bläckfisk men även ett stort antal insekter. Eftersom kvalster är kräftdjur så är skaldjursallergiker ofta även allergiska mot kvalster[20].

Veteallergi

Veteallergi uppstår i de flesta fall under barndomen och försvinner ofta med tiden[8]. 20 procent av veteallergiker uppvisar korsreaktioner med andra sädesslag så som dinkel eller råg[20]. Men du bör inte misstänka alla sädesslag så det skulle resultera i att du begränsad din kost i allt för stor utsträckning. Om du är osäker är det bäst att genomföra ett allergitest. Det bästa sättet att ta reda på vad man kan hantera är att utföra ett provokationstest..

Viktigt: Veteallergi är inte glutenintolerans Som veteallergiker kan du fortfarande äta mat som innehåller gluten så länge den inte innehåller veta.

Kryddallergi

Kryddor finns i de flesta maträtter, kosmetika och tandvårdsprodukter. Men det behöver inte nämnas på förpackningen. Det gör det svårt för allergiker att undvika särskilda kryddor. Men allergi mot kryddor är ovanligt. De mest vanliga allergierna är kanel och vitlök, men mer vanligt är det med reaktioner mot svartpeppar och vanilj[28].

Korsallergier

Det är inte maten i sig som utlöser en allergisk reaktion, utan särskilda protein som blir allergier. Ibland så är dessa olika protein så snarlika att kroppen inte kan skilja mellan dem. Då kan en korsreaktion uppstå: Kroppen är sensiterat gällande en viss allergen, men reagerar även på en annan. Detta händer när det kommer till visa råvaror och maträtter - de som är allergiska mot persikor reagerar ofta på äpplen. Men det kan även hända då en pollenallergi resulterar i en korsreaktion med frukter, grönsaker eller nötter. Det är även vanligt att latex resulterar i korsallergier - mot kiwi, bananer och avokado.

Kost och möjliga korsallergier[6]:

Allergisk mot

Korsreaktion mot

Risk för korsallergier

Komjölk

Getmjölk

92 procent

Nätmelon

Vattenmelon, bananer, avokado

92 procent

Räkor

Krabbor, hummer

75 procent

Persikor

Äpplen, plommon, körsbär och päron

55 procent

Pollen

Äpplen, persikor och honungsmelon

55 procent

Lax

Svärdfisk, sjötunga

50 procent

Valnötter

Brasilianska nötter, cashewnötter, hasselnötter

37 procent

Latex

Kiwi, bananer och avokados

35 procent

Vete

Korn och råg

20 procent


Födoämnesallergier - symptom

Ett stort antal symptom kan antyda att det föreligger allergi eller intolerans. Vissa är knappt märkbara, medans andra är väldigt påtagliga eller väldigt allvarliga. Födoämnesallergier påverkar inte bara munnen eller mag- och tarmkanalen utan kan även påverka hud och andning[2, 5].

Vilka är några av symptomen på födoämnesallergier?

Symptom på matallergi

När det gäller allergiska reaktioner så uppstår ofta dessa symptom:

  • Röda fläckar och utslag på huden (nässelfeber)
  • Diarré, kräkningar och buksmärta
  • Brännande känsla i munnen och svullna körtlar
  • Svårigheter att andas och allergisk astma
  • Blodtrycksfall

I extrema fall: allergisk chock

de mest allvarliga fallen av allergiska reaktioner är allergisk chock som ofta även kallas för anafylaktisk chock. Anledningarna bakom detta har ofta att göra med bekämpningsmedel, medicin och när det kommer till barn är födoämnen så som nötter, soja, skaldjur, mjölk och ägg en bidragande faktor.

När det kommer till anafylaktisk chock så frigörs stora mängder histamin, vilket vidgar blodkärlen. Blodtrycket faller snabbt villket kan resultera i att personen blir yr, svimmar eller till och med dör.

Om du känner till riskerna för chock så bör du se till att reagera snabbt på allergiska symptom och ringa relevant nödnummer. I väntan på ambulans bör man placeras i chockposition, d.v.s. liggandes med benen högt upp. De som löper risk att drabbas har ofta med sig ett nödkit som består av en adrenalinpenna. Denna nödmedicin kommer att se till att chocken inte blir så påtaglig[3, 4].

Det här är bra att veta: Beroende på allergins intensitet så kan den minsta mängden allergen resultera i anafylaktisk chock - så som spårämnen från nötter på en partners läppar eller spår av soja i vissa maträtter[3, 4].

Allergiförstärkande faktorer

Bara för att man har en allergi så betyder inte detta att man kommer att reagera på alla spår av allergenen. Det finns en reaktionsgräns som betyder att man måste en kontakt under en viss tid innan symptomen uppstår. De som lider av jördnötsallergi har ofta en låg gräns vilket innebär att de får symptom av även en liten mängd av allergenen.

Stress, sports och infektioner kan också minska din reaktionströskel. Det gör det mer troligt att du kommer att drabbas av en allergisk reaktion.

Under eller direkt efter träning så ökar risken för en allergisk reaktion. Detta fenomen har till och med ett namn: nämligen ansträngningsutlöst anafylaxi (EIA). Om du äter mat som du är allergisk mot direkt efter träning så kan du drabbas av kliningar, utslag eller känna dig trött. Du bör undvika saker som du är allergisk mot upp till fyra till tre timmar före och efter träning[32].

Studier har visat att stress kan förvärra symptomen eller främja allergiska reaktioner. Om du lider av allergi och ofta är stressad så är det en bra idé att försöka slappna av. Tekniker för avslappning så som yoga, autogen träning och progressiv muskelavslappning kan hjälpa.

Infektioner kan även främja allergier. Förhöjda temperaturer leder till ökad blodcirkulation, vilket i sin tur kan göra att fler allergener når blodet. Med infektioner i mag- och tarmkanalen så kan allergier förvärras på grund av att ett stort antal proteiner passerar slemhinnorna. Sådana proteiner påverkar ett sensiterat immunsystem, och kan ofta utlösa en allergisk reaktion[34].

Alkohol nämns även ofta som en allergifrämjande faktor. I studier har allergiska symptom blivit starkare i samband med alkohol, och bland alkoholister så har antalet IgE-antikroppar ökat. Det finns däremot ännu inga slutgiltiga bevis för denna koppling[34].

Födoämnesallergitest

Misstänker du att din kropp inte kan hantera vissa födoämnen då symptom uppstår efter att du har ätit? Då kan det vara dags att göra ett test gällande födoämnesallergi. Det finns fyra vanligt förekommande test som kan påvisa allergier[29]:

  • pricktest
  • blodtest för IgE-antikroppar
  • uteslutningsdiet
  • oralt provokationstest

Prick- och blodtester ger bevis för huruvida det föreligger sensitering gällande vissa allergener. Uteslutningsdieter och provokationstest sätter däremot fingret på huruvida en allergi ligger bakom sensiteringen.

prick test

prick test - skin test for allergies

Under ett pricktest så kommer en allergener blandade med vätska att placeras under din hud, och vanligtvis på överarmen eller ryggen. Om utslag uppstår så är det en indikation på sensitering gällande den indikerade allergenen.

Pricktestet ger snabba resultat och är smärtfritt - men kan resultera i efterföljande irritation[30].

IgE-blodtest

Laboratorium kan undersöka förekomsten av specifika IgE-antikroppar. Fördelen med sådant blodtest är att man kan använde ett endaste blodprov för att kontrollera flera födoämnesallergier. Om specifika antikroppar förekommer i blodet så kommer du att anses vara sensiterad gällande allergenen i fråga.

Det betyder inte nödvändigtvis att du har en allergi! Etablerad allergi kräver att du även uppvisar symptom när du äter maten i fråga. Detta kan ibland vara enkelt att upptäcka. För vissa personer är däremot reaktionen fördröjt eller oklart, vilket gör att det krävs uteslutningsdiet eller provokationstest[30].

Det kan hända att du enligt ett IgE-blodtest diagnostiseras som sensiterat gällande ett visst födoämnen, men trots detta inte upplever några symptom. Då behöver du inte utesluta saker ur din diet eftersom du kropp har utvecklat immuntolerans - men kroppen kan ändå påverkas om du äter detta födoämnen under en längre tid. Därför är det viktigt att begränsa intaget till var fjärde dag. På så sätt säkerställer du att din mage inte blir överrumplad. En annan möjlighet är att en korsreaktion med inandade allergener är den verkliga anledningen bakom den observerade reaktionen.

cerascreen® födoämnesallergitest

Food reaction testDu behöver inte besöka en läkare för att utföra ett IgE-blodtest. Självtester som de från cerascreen® födoämnestest möjliggör för dig att på egen hand ta ett prov genom att sticka dig själv i fingret. Du kan sedan skicka testet till ett specialistlaboratorium som kommer att analysera ditt blod för att kontrollera specifika IgE-antikroppar. De födoämnen som analyseras täcker 95 procent av födoämnesallergierna i Europa.

Uteslutningsdiet

När det kommer till uteslutningsdiet så utesluter man mat som man misstänker orsaka allergier. Det är vad en läkare föreslår om ett prick- eller blodtest pekar mot sensitering.

Du bör inte följa en uteslutningsdiet längre än två till fyra veckor om du vill bli av med reaktioner på matallergier, och du bör endaste utesluta ett födoämne per gång. Under tiden så bör du mer all tydlighet märka huruvida du är allergisk mot ett födoämne - ofta så ser man snabbt förändringar[29].

Provokationstest

Ett provokationstest kan bekräfta en födoämnesallergi. Detta test bör alltid utföras av en läkare då det finns en påtaglig risk att drabbas av anafylaktisk chock. Läkaren kommer att ge dig födoämnen som ska testas och se om det resulterar i en reaktion. Om inga symptom uppstår så har du ingen allergi.

Födoämnesallergi - terapi

Födoämnesallergier kan inte behandlas i vanlig mening. När man har dem så måste man leva med dem om de inte går över på egen hand. Men med hjälp av diagnos så kan du undvika det som utlöser allergin, dämpa svåra symptom med medicin och se till att ha tillgång till ett nödkit för att hantera eventuell anafylaktisk chock.

Undvik det som utlöser allergi och ha en balanserad kost

Detta vet vi: Om du lider av födoämnesallergi så bör du undvika den kost som leder till reaktioner - även i små mängder. Om en allergi även leder till symptom eller till och med anafylaktisk chock så bör du noggrant kontrollera innehållsförteckningen på produkterna gällande det du äter. Processad mat innehåller ofta ämnen som man annars inte förväntar sig.

EU-regeringar kräver att tillverkare uppger förekomsten av de 14 mest vanliga ämnen som utlöser allergier och intoleranser vilka är: Spannmål som innehåller gluten, skaldjur, ägg, fisk, jordnötter, sojabönor, mejeriprodukter, nötter, selleri, senap, senapsfrön, svaveldioxid och sulfiter och lupiner. Begreppet ""Kan innehålla spår av"" är inte reglerad utan används frivilligt av tillverkarna.

Om du bara har små oregelbundna reaktioner på vissa födoämnen så är det ofta enkelt att exkludera dem och ersätta dem med något annat. Men om din familj har många allergier så kan det bli svårt. Experter rekommenderar kostrådgivning för dessa fall. Då kan du lära dig hur du undviker allergener och samtidigt har en balanserad kost.

Medicin: Antihistaminer

Antihistaminer kallas ibland för allergitabletter och hämmar mängden histamin i kroppen. På så sätt kan de minska allergiska reaktioner i hela kroppen. De används ofta för hösnuva, men kan också dämpa symptom till följd av födoämnesallergi så som utslag, irritation i gommen eller illamående. De vanligaste aktiva ämnena är Cetirizin och Loratadin och dessa finns i både flytande form och som tabletter på de flesta välsorterade apotek.

När det gäller anafylaktisk chock så räcker oftast antihistaminer inte till. Därför har personer med svåra allergier, så som mot nötter eller skaldjur, ofta med sig ett nödkit. Dessa kit innehåller ofta en adrenalinpenna som kan injiceras i låret, glukokortikoider och, för de som lider av astma, en inhalator.

Matintolerans

Födoämnesallergi, i ordets bemärkelse, är alltid en reaktion från immunsystemet där en viss antikropp spelar en avgörande roll, vanligtvis IgE-antikroppar. Detta är inte det samma som matintolerans som orsakar icke-immunologiska reaktioner på födoämnen. Istället för ordet inkompatibilitet så används ofta begreppet intolerans.

Vanliga intoleranser är glutenintolerans, intoleranser mot laktos, fruktos, sorbitol och histamin och IgG4-relaterade intoleranser. Enligt experter så är 15 till 20 procent av världens befolkning drabbad av intoleranser, och kvinnor verkar vara mer utsatta än män[38,40]. Orsakerna bakom intolerans är inte alltid helt uppenbara, och kan handla om både genetiska och miljömässiga faktorer[42].

Många tror att de de har intolerans mot ett visst födoämne - men i verkligheten gäller det bara ett fåtal. I en enkätundersökning från Storbritannien så trodde totalt sett 20 procent att det fanns intoleranser i deras familj, men det visade sig att det bara var 2 procent av personer som faktiskt hade intoleranser[39].

Vilka symptom är förenade med intolerans?

Intoleranser är ofta fördröjda, till skillnad från allergier. om du äter något din kropp inte kan hantera så kan det ta flera timmar innan symptomen visar sig. Detta gör det ofta svårt att upptäcka en intolerans och hitta vad som ligger bakom den.

Symptom på intoleranser visar sig ofta i mag- och tarmkanalen. Intensiva väderspänningar är vanligt, men intolerans kan även leda till illamående, förstoppning, diarré och kräkningar. Andra möjliga symptom är [44]:

  • Huvudvärk och migrän
  • Pipande andning och rinnig näsa
  • Utslag
  • Utmattningssyndrom

Vanligt förekommande födoämnesintoleranser

Forskare förstår numera ett stort antal intoleranser. Vi vet i stor utsträckning vad som händer i mag- och tarmkanalen och varför de drabbade inte kan äta särskilda födoämnen. Bland de välutredda intoleranserna finner vi laktos, fruktos, sorbitol, histamin och glutenintolerans.

Laktosintolerans

De vanligast förekommande intoleranserna är nog den mot det socker som finns i mjölk, nämligen laktos. Laktos är naturligt förekommande i mjölk och många mejeriprodukter. I Tyskland så är upp till 15 procent av befolkningen drabbad. I andra områden, särskilt Asien, är det ännu fler som ä drabbade. Hos de personer som har laktosintolerans så förekommer en lägre nivå av det särskilda enzym som bryter ned laktos i tarmen. Kroppen kan inte hantera laktos, vilket resulterar i väderspänningar och buksmärtor.

Intolerans mot fruktos och sorbitol

De som har fruktosintolerans kan inte hantera den fruktos som finns i frukt. Det är vad som ger frukt dess sötma, och förekommer även i vissa grönsaker. Ett transportprotein transporterar fruktos från tarmarna till blodet. För personer med fruktostolerans så fungerar inte transportproteinet som det ska. vilket skapar problem när det kommer till omsättningen av fruktos - och även symptom så som väderspänningar, magsmärtor, utmattning och humörsvängningar[45]. Sorbitolintolerans är väldigt snarlikt - då tarmen inte kan hantera sockerersättningen sorbitol[46].

Glutenintolerans (celiaki)

När det kommer till celiaki så aktiverar proteinet gluten en reaktion i immunförsvaret som leder till en inflammation i tarmslemhinnan och smärta i mag- och tarmkanalen samt i ett långsiktigt perspektiv näringsbrist och bristsymptom så som osteoporos och anemi. Gluten finns i ett stort antal sädesslag, så som vete, dinkel och råg samt många halvfabrikat - till förtret hos de drabbade som måste söka sig till helt glutenfria alternativ.

Histaminintolerans

Histaminintolerans kallas ibland för pseudoallergi. Det är i viss utsträckning likt födoämnesallergi då det är histamin som orsakar symptom så som utslag, väderspänning, yrsel och rinnig näsa. Men till skillnad från allergi så innebär histaminintolerans att avsaknaden av ett särskild enzym i tarmarna gör att histamin i mat inte kan hanteras. Histaminrika produkter så som rött vin, lagrade ostar och torkad korv kan orsaka symptom.

Symptom på intolerans kan även vara psykosomatiskt. Om din hjärna förknippar en traumatisk upplevelse med en viss sorts maträtt är det inte ovanligt att din kropp reagerar negativt på just den maten[43].

IgG4-relaterade intoleranser

Utöver IgE-antikropparna så har immunförsvaret andra saker i sin verktygslåda, däribland IgG4-antikroppar eller immunglobulin G4. Våra kroppar tillverkar även olika IgG4-antikroppar som svar på de olika födoämnen vi äter.

Testa IgG4-värdenn

Enligt olika teorier så ökar produktionen av vissa IgG4-antikroppar i samband med fodämnen vi inte tolererar, vilket leder till olika reaktioner så som inflammationer. Detta är IgG4-relaterat intolerans. Dessa reaktioner och symptom uppstår endast med fördörjning, och ibland timmar eller dagar efter att man har ätit det som man reagerar på. Antalet IgG4-antikroppar kan avgöras med hjälp av ett blodtest, och även med hjälp av matreaktionstestet från cerascreen®. Resultatet kan vara ett tecken på en intolerans[40].

Vissa forskare har kritiserat att IgG4-koncentrationen bara ger information om huruvida ett visst födoämne har konsumenterats, och att detta inte är kliniskt relevant. Detta skulle snarare peka på immuntlerans snarare än en intolerans. Än så länge har det inte utförts några omfattande studier som undersökt kopplingen mellan IgG4-nivåer och reaktioner på mat[38, 39, 44].

Intolerans mot histain, laktos, fruktos och glutenintolerans kan inte upptäckas med hjälp av ett IgG4-intoleranstest. För varje enskild situation krävs ett blod- eller utandningstest.

Vad gör jag med resultetat av mitt IgG4-test?

Ett ökat antal IgG4-antikroppar innebär inte att du inte kan hantera ett visst födoämne. Men du kan frtfarande välja att utesluta dessa födoämnen från din kost och kontrollera huruvida symptomen förbättras. Om testet visar en tydlig reaktion på ett födoämne, uteslut det från din kost under två veckors tid. Om dina symptom förbättras så är det en tydlig idnikation på att du är intolerant. Du kan ssedan utesluta födoämnet under sex veckor för att sedan långsamt inkludera det i din kost.

Ett alternativ vore att använda en roterande diet. Med denna diet så utesluter du möjiga utlösande födoämnen. För att göra detta så bör du endast var fjärde dag äta de fodämnen som gett utslag på IgG4-testet. Detta låter dina tarmar återhämta sig. Sådan toering kan avsevärt förbättra symptomen.

Matreaktioner: Vad innebär det

Vad är födoämnesallergi?

När det gäller födoämnesallergi så försöker våra försvarssystem hantera ofarliga ämnen som kallas för allergener och som förekommer i mat. Matcecllerna i vårt immunförsvar frigör histamin som orsakar inflammationer som orsakar obekväma känslor i kroppen.

Vad är vanliga symptom på födoämnesallergi?

En födoämnesallergi kan ge symptom så som irritation i mag- och tarmkanalen, irritation i gommen och på tungan. Men röda och irriterande utslag på huden och andningsproblem är också vanligt. I ovanliga fall så kan blodtrycksfall och anafylaktisk chock inträffa.

Vilka födoämnen kan utlösa allergi?

Teoretiskt sett så kan många olika födoämnen orsaka allergier. Men i de flesta fall så handlar det om ett fåtal ämnen som står för 90 procent av alla allergier. Detta gäller komjölk, ägg, jordnötter, nötter, soja, vete, fisk och skaldjur.

Hur känner jag igen en födoämnesallergi?

Om du misstänker födoämnesallergi så kan du göra ett blodtest. Testet avgör antalet specifika IgE-antikroppar i ditt blod. Om IgE-nivåer är förhöjda så föreligger sensitering mot särskilda födoämnen. Då kan du periodvis undvika dessa ämnen för att se om dina symptom förbättras.

Vad är födoämnesintolerans?

När det gäller intolerans, även kallat för inkompatibilitet, så uppstår inte symptom till följd av reaktioner i immunförsvaret som när det gäller allergier. Ofta så handlar det om att mag- och tarmkanalen inte kan hantera särskilda ämnen så som gluten, histamin, laktus eller fruktos.

Vilka är symptomen på födoämnesintolerans?

Till skillnad från födoämnesallergi så uppstår symptomen sällan direkt. Ibland blir de uppenbara först efter timmar eller dagar. Vanliga symptom är obehag i mag- och tarmkanalen, väderspänningar, huvudvärk, migrän, rinnig näsa och utmattningssymptom.

Vad är en IgG4-relaterad födoämnesintolerans?

När det gäller IgG4-antikroppar i immunsystemet så kan de enligt vissa teorier vara en indikation på huruvida det föreligger intolerans mot ett visst födoämne. Med hjälp av IgG4-värden från ett blodtest så kan du sträva efter att utesluta ämnen eller rotera dem i dieten för att förbygga intolerans och minska symptom.

Källor

  1. Häufigkeit allergischer Erkrankungen in Deutschland, https://edoc.rki.de/oa/articles/reSp8JYqnpVo/PDF/20xkoi9E0FU4w.pdf
  2. Kasper, H., Burghardt, W.: Ernährungsmedizin und Diätetik. Elsevier, Urban & Fischer, München (2014)
  3. Skypala, I.: Adverse food reactions--an emerging issue for adults. J. Am. Diet. Assoc. 111, 1877–1891 (2011).
  4. Roitt, I.M., Brostoff, J., Male, D.K. eds: Kurzes Lehrbuch der Immunologie. Thieme, Stuttgart (1995)
  5. American College of Allergy, Asthma & Immunology: Food Allergy, http://acaai.org/allergies/types/food-allergy
  6. Patel, B.Y., Volcheck, G.W.: Food Allergy: Common Causes, Diagnosis, and Treatment. Mayo Clin. Proc. 90, 1411–1419 (2015)
  7. Graham-Rowe, D.: Lifestyle: When allergies go west. Nature. 479, S2–S4 (2011).
  8. Björkstén, B.: Genetic and environmental risk factors for the development of food allergy. Curr. Opin. Allergy Clin. Immunol. 5, 249–253 (2005)
  9. Naleway, A.L.: Asthma and Atopy in Rural Children: Is Farming Protective? Clin. Med. Res. 2, 5–12 (2004)
  10. Sepp, E., Julge, K., Vasar, M., Naaber, P., Björksten, B., Mikelsaar, M.: Intestinal microflora of Estonian and Swedish infants. Acta Paediatr. Oslo Nor. 1992. 86, 956–961 (1997)
  11. S3-Leitlinie Allergieprävention - Update 2014. Leitlinie der Deutschen Gesellschaft für Allergologie und klinische Immunologie (DGAKI) und der Deutschen Gesellschaft für Kinder- und Jugendmedizin (DGKJ)
  12. Molloy, J., Allen, K., Collier, F., Tang, M.L.K., Ward, A.C., Vuillermin, P.: The Potential Link between Gut Microbiota and IgE-Mediated Food Allergy in Early Life. Int. J. Environ. Res. Public. Health. 10, 7235–7256 (2013)
  13. Nwaru, B.I. et al., EAACI Food Allergy and Anaphylaxis Guidelines Group: The epidemiology of food allergy in Europe: a systematic review and meta-analysis. Allergy. 69, 62–75 (2014)
  14. Boyce, J.A. et al., NIAID-sponsored Expert Panel: Guidelines for the diagnosis and management of food allergy in the United States: summary of the NIAID-Sponsored Expert Panel Report. Nutr. Burbank Los Angel. Cty. Calif. 27, 253–267 (2011)
  15. Leitlinie_Management_IgE-vermittelter_Nahrungsmittelallergien-S2k-LL_Allergo-Journal_11-2015
  16. Ho, M.H.-K., Wong, W.H.-S., Chang, C.: Clinical spectrum of food allergies: a comprehensive review. Clin. Rev. Allergy Immunol. 46, 225–240 (2014)
  17. RKI - Zahl des Monats - April 2017: Allergien
  18. Burks, A.W., Tang, M., Sicherer, S., Muraro, A., Eigenmann, P.A., Ebisawa, M., Fiocchi, A., Chiang, W., Beyer, K., Wood, R., Hourihane, J., Jones, S.M., Lack, G., Sampson, H.A.: ICON: food allergy. J. Allergy Clin. Immunol. 129, 906–920 (2012)
  19. McGowan, E.C., Keet, C.A.: Prevalence of self-reported food allergy in the National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES) 2007-2010. J. Allergy Clin. Immunol. 132, 1216–1219.e5 (2013)
  20. Sicherer, S.H.: Clinical implications of cross-reactive food allergens. J. Allergy Clin. Immunol. 108, 881–890 (2001)
  21. Sampson, H.A. et al.: Food allergy: a practice parameter update-2014. J. Allergy Clin. Immunol. 134, 1016–1025.e43 (2014)
  22. Nowak-Wegrzyn, A., Fiocchi, A.: Rare, medium, or well done? The effect of heating and food matrix on food protein allergenicity. Curr. Opin. Allergy Clin. Immunol. 9, 234–237 (2009)
  23. Nowak-Wegrzyn, A. et al.: Tolerance to extensively heated milk in children with cow’s milk allergy. J. Allergy Clin. Immunol. 122, 342–347, 347.e1–2 (2008)
  24. Osborne, N.J. et al., HealthNuts Investigators: Prevalence of challenge-proven IgE-mediated food allergy using population-based sampling and predetermined challenge criteria in infants. J. Allergy Clin. Immunol. 127, 668-676.e1–2 (2011)
  25. Peters, R.L., Allen, K.J., Dharmage, S.C., Koplin, J.J., Dang, T., Tilbrook, K.P., Lowe, A., Tang, M.L.K., Gurrin, L.C., HealthNuts Study: Natural history of peanut allergy and predictors of resolution in the first 4 years of life: A population-based assessment. J. Allergy Clin. Immunol. 135, 1257-1266.e1–2 (2015)
  26. Bock, S.A., Muñoz-Furlong, A., Sampson, H.A.: Fatalities due to anaphylactic reactions to foods. J. Allergy Clin. Immunol. 107, 191–193 (2001)
  27. Bock, S.A., Muñoz-Furlong, A., Sampson, H.A.: Further fatalities caused by anaphylactic reactions to food, 2001-2006. J. Allergy Clin. Immunol. 119, 1016–1018 (2007)
  28. Chen, J.L., Bahna, S.L.: Spice allergy. Ann. Allergy Asthma Immunol. Off. Publ. Am. Coll. Allergy Asthma Immunol. 107, 191-199; quiz 199, 265 (2011)
  29. Muraro, A. et al., EAACI Food Allergy and Anaphylaxis Guidelines Group: EAACI Food Allergy and Anaphylaxis Guidelines. Primary prevention of food allergy. Allergy. 69, 590–601 (2014)
  30. Leitlinie_Management_IgE-vermittelter_Nahrungsmittelallergien-S2k
  31. Worm, M., et al.: Food allergies resulting from immunological cross-reactivity with inhalant allergens. Allergo J. Int. 23, 1–16 (2014)
  32. Beaudouin, E., Renaudin, J.M., Morisset, M., Codreanu, F., Kanny, G., Moneret-Vautrin, D.A.: Food-dependent exercise-induced anaphylaxis--update and current data. Eur. Ann. Allergy Clin. Immunol. 38, 45–51 (2006)
  33. Patterson, A.M., Yildiz, V.O., Klatt, M.D., Malarkey, W.B.: Perceived stress predicts allergy flares. Ann. Allergy Asthma Immunol. Off. Publ. Am. Coll. Allergy Asthma Immunol. 112, 317–321 (2014).
  34. Niggemann, B., Beyer, K.: Factors augmenting allergic reactions. Allergy. 69, 1582–1587 (2014)
  35. Werfel, T., Breuer, K.: Role of food allergy in atopic dermatitis. Curr. Opin. Allergy Clin. Immunol. 4, 379–385 (2004)
  36. Ellman, L.K., Chatchatee, P., Sicherer, S.H., Sampson, H.A.: Food hypersensitivity in two groups of children and young adults with atopic dermatitis evaluated a decade apart. Pediatr. Allergy Immunol. Off. Publ. Eur. Soc. Pediatr. Allergy Immunol. 13, 295–298 (2002)
  37. Atherton, D.J. et al.: A double-blind controlled crossover trial of an antigen-avoidance diet in atopic eczema. Lancet Lond. Engl. 1, 401–403 (1978)
  38. Review article: the aetiology, diagnosis, mechanisms and clinical evidence for food intolerance - Lomer - 2014 - Alimentary Pharmacology & Therapeutics
  39. Turnbull, J.L., Adams, H.N., Gorard, D.A.: Review article: the diagnosis and management of food allergy and food intolerances. Aliment. Pharmacol. Ther. 41, 3–25 (2015)
  40. Shakoor, Z., et al.: Prevalence of IgG-mediated food intolerance among patients with allergic symptoms. Ann. Saudi Med. 36, 386–390 (2016)
  41. Steeb, D. med S.: Lebensmittelunverträglichkeiten So testen Sie sich selbst: Schritt für Schritt zur richtigen Diagnose. Über 60 neue Rezepte - auch für Mehrfachintoleranzen. Schlütersche (2015)
  42. Zhang, Y., Chen, Y., Zhao, A., Li, H., Mu, Z., Zhang, Y., Wang, P.: [Prevalence of self-reported food allergy and food intolerance and their associated factors in 3 - 12 year-old children in 9 areas in China]. Wei Sheng Yan Jiu. 44, 226–231 (2015)
  43. Turnbull, J.L., Adams, H.N., Gorard, D.A.: Review article: the diagnosis and management of food allergy and food intolerances. Aliment. Pharmacol. Amp Ther. 41, 3–25 (2015)
  44. Authority, N.F., Allergy and intolerance, /foodsafetyandyou/life-events-and-food/allergy-and-intolerance
  45. Laktose - Fruktose - Sorbit: DAAB, http://www.daab.de/lebensmittel-allergietag/laktose-fruktose-sorbit/
  46. Berni Canani, R., Pezzella, V., Amoroso, A., Cozzolino, T., Di Scala, C., Passariello, A.: Diagnosing and Treating Intolerance to Carbohydrates in Children. Nutrients. 8, 157 (2016)
  47. Food intolerance, https://www.nhs.uk/conditions/food-intolerance/