Matallergier

Du mår dålig när du har ätit ett visst livsmedel? Vid en allergi händer det andra saker än vid en intolerans. Vi föklarar skillnaderna.

Magen känns konstig, halsen sväller, du känner dig utmattat och trött? Din kropp reagerar eventuellt känslig på vissa födoämnen.

Symtomerna i mage-tarmkanalen, luftvägarna och på huden kan hänga ihop med en matallergi eller en intolerans.

Men hur skiljer sig dessa två olika reaktioner på mat och hur kan man känna igen dem? Läs mera om det i artikeln. 

Vill du har mera information om detta ämne? I vår hälsoportal hittar du mera information om matallergier och matintoleranser, allt från symtomer, orsaker till terapier och kosttips.

Matallergi eller matintolerans - detta är skillnaderna 

Vid en matallergi kämpar ditt immunförsvar mot den egna kroppen. Dina försvarsceller klassar ofarliga proteiner som ett farligt ämne. Besvären uppstår vanligtvis direkt och kan påverka din hud och andningsvägarna.

Matinoleranser är däremot irriteringar i tarmen. Oftast är det brist på t ex enzymer: din kropp kan ej omsätta vissa livsmedel. Reaktionerna kommer oftast något senare och påverkar framförallt mage-tarmkanalen.

Ordet intolerans används som synonym för överkänslighet. Speciellt vanliga begrepp är t ex en intolerans mot laktos, fruktos och sorbitol.

Tabell: skillnaden mellan allergi och intolerans

Matallergi	Intolerans
Orsak: immunförsvaret kämpar mot ofarliga proteiner (allergener)	Orsak: olika – ofta defekta enzymer och proteiner i tarmen
Symtomer kan påverka huden, andningsvägar och mage-tarmkanalen	Symtomer huvududsakligen i mage-tarmkanalen, dessutom tröttnat och utmattning
Besvär uppstår nästan alltid direkt	Besvär uppstår något senare, ibland först efter flera timmar
Den minsta mängden kan utlösa en reaktion	Reaktionerna uppträder först efter en viss mängd

Matallergi

En Matallergi är en s.k. allergi av den omedelbara allergi-typen: immunförsvaret klassar proteiner (allergener) som farligt och försöker att eliminera dessa omedelbart. Därför uppstår de första besvären också redan direkt efter några sekunder. Oftast räcker redan en minimal mängd från ett födoämne för att utlösa en sådan reaktion.

Enligt uppgifter från livsmedelsverket i Sverige har 1–2 % vuxna och 5–8 % barn en eller flera födoämnesallergier och 10%-20% barn och vuxna har en matintolerans.^[1].

Vad händer egentligen när man har en matallergi?

Om du har en matallergi så producerar din kropp stora mängder med s.k. IgE-antikroppar för att kämpa mot allergener. Om dessa allergener kommer in på nytt i din kropp, ansvarar dessa IgE-antikroppar för att försvarscellerna sprider ut inflammations-signalämnen som histamin. Dessa ämnen leder till klassiska symtom som hudutslag, klåda, allergisk snuva och besvär i mage-tarmkanalen^[2].

 

Visste du redan att komjölk-, ägg-, soja - och nötallergier är bland de vanligaste matallergierna som barn drabbas av? Däremot lider vuxna ofta av allergier mot fisk, skaldjur och nötter^[3].

 

 

Hur kan jag ta reda på om jag har en matallergi?

Med hjälp av ett hud- eller blodtest kan du ta reda på om din kropp är sensibileserad för vissa födoämnen. Det betyder ej att du måste lida av en allergi, men det kan vara en första indikation. En definitiv allergi-diagnos kan enbart ställas av en specialiserad läkare dvs. en allergolog.

Med hjälp av vårt cerascreen^® Matallergitest tar du ett litet blodprov från fingertoppen. Blodet analyseras sedan i ett kravmärkt laboratorium. Det undersöks om det finns IgE-antikroppar och därmed en eventuell sensibelisering. Med hjälp av matallergitestet undersöks koncentrationen av specifika IgE-antikroppar som ansvarar för de flersta allergierna i Europa.

Matintolerans (intolerans)

Jämfört med en födoämnesallergi så är matintoleranser (som även kallas för födoämnesintoleranser) ingen reaktion av IgE-antikroppar i ditt immunförsvar. Vid en intolerans är det nästan alltid så att någonting i tarmen ej fungerar som det borde göra: det saknas enzymer och vissa proteiner är defekta.

Dessutom uppstår symtomerna senare, alltså ej omedelbart efter att du har ätit något speciellt utan för det mesta först efter några timmar.

Vid en intolerans är också mängden av livsmedlet avgörande som du har ätit – en liten mängd tolereras för det mesta.

Hur kan jag testa mig för en matintolerans och andra intoleranser?

Bland de vanligaste födoämnasintoleranser räknas såna som laktos-, fruktos-, sorbit- och histaminintolerans såväl som glutenintolerans (celiaki). Dessutom finns det s.k. alternativmedicinska teorier i samband med intoleranser förmedlade av IgG4.

Testa dig för en allergie eller intolerans: med hjälp av våra olika blodtester kan du testa och kontrollera om du har en histaminintolerans eller matintolerans.

 

Matintolerans	Hur vanligt det är med matintoleranser i Sverige	Orsak
Laktosintolerans	15 Procent	Laktasbrist
Fruktoseintolerans, sorbitintolerans	33 procent	Defekta GLUT5-transportproteiner
Glutenintolerans (Zöliakie)	1 procent	Imflammation av tarmslemhuden genom gluten
Histaminintolerans	2 procent	Diaminoxidasbrist-

 

Vilka födoämnesintoleranser finns det?

Människor med en laktosintolerans har ej tillräckligt med laktas. Laktas är ett enzym som bryter ner mjölksockret i tunntarmen. Utan laktas kan laktos komma in i tjocktarmen och är då icke nedbryten.

Denna GLUT-5-transportprotein vidarebefordrar fruktsockret fruktos från tunntarmen in i blodcirkulationen. Vid en intestinal fruktosintolerans fungerar ej transporten: fruktsockret går från tunntarmen över till tjocktarmen. Liknandet händer vid en sorbitolintolerans eftersom sockeralkoholen sorbit vandlas om till fruktos i kroppen.

Vid en laktos-, fruktos- och sorbtintolerans omvandlar tarmbakterierna sockret som på felaktigt sätt kommer in i tjocktarmen. Så uppstår gaser och andra biprodukter som leder till de typiska besvären i mage- och tarmtrakten.

En glutenintolerans som också kallas för celiaki är en inflammatorisk tarmsjukdom. Glutenproteiner i spannmål (vete, dinkel, råg, korn) leder till en inflammation av tarmens slemhinna.

Vid en histaminintolerans är en brist på diaminoxidas (DAO) orsaken. Enzymet DAO bryter ner histaminöverskottet i kroppen. En allergisk reaktion eller histaminrika livsmedel som t. ex. ost eller rödvin leder till en förstärkt ansamling av histamin som ansvarar för symtomen som kan uppstå.

En IgG4-relaterat reaktion beskriver en intolerans orsakat av vissa födoämnen. Kroppen bildar i detta fall förstärkt IgG4-antikroppar vilka exakt som IgE-antikroppar initierar en försvarsreaktion. Besvär uppstår ofta först några timmar senare efter att ha ätit. Sammanhanget mellan ett högt antal specifika IgG4-antikroppar och en födoämnesintolerans har däremot ej vetenskapligt bevisats ännu.

Källor

[1] Livmedelsverket.

[2] J. Charles A Janeway, P. Travers, M. Walport, und M. J. Shlomchik, „Effector mechanisms in allergic reactions“, Immunobiology: The Immune System in Health and Disease. 5th edition, 2001.

[3] O. I. Iweala, S. K. Choudhary, und S. P. Commins, „Food Allergy“, Curr Gastroenterol Rep, Bd. 20, Nr. 5, S. 17, Apr. 2018.