Coronaviruset SARS-Cov-2 dök upp i Europa kring mars 2020 i Europa och har sedan dess förändrat livet i hela världen. I många länder fanns och finns delvis fortfarande umgängesbegränsningar eller rekommendationer till det och även utegångsförbud har dykt upp för att hindra viruset från att sprida sig för snabbt och orsaka kaos inom sjukvården. I flera länder har ett flertal privata företag och offentliga inrättningar stängts. Många personer behandlas på sjukhus för livshotande lunginflammation som orsakats av viruset. Viruset kan leda till farliga infektioner. Sedan några månader finns nu olika vaccin som forskare i världen har arbetat med att utveckla sedan pandemins början 2020. Sedan flera månader pågår olika studier i flera länder i samband med att testa personer på storskalig nivå. I den här artikeln presenterar vi konkreta svar gällande saker som t ex hur viruset sprider sig, symptom, tester, skyddsåtgärder, riktlinjer och rekommendationer som handhygien och ansiktsmasker.
Den senaste informationen kring riktlinjer hittar du alltid på Svenska Folkhälsomyndighetens hemsida.
Varifrån kommer viruset?
De första dokumenterade fallen av COVID-19 fanns i den kinesiska provinsen Wuhan i december 2019. Det är dock fortfarande oklart hur den första infektionen gick till. Den rådande teorin är att viruset ursprungligen kom från fladdermöss. Det kan ha hamnat hos människor via andra djur. [1]
Viruset SARS-CoV-2 påvisades av forskare i laboratorietester kring januari 2020. Kort därefter så skjöt infektionstakten i Kina i höjden, och sjukdomen blev en pandemi, eller en världsomfattande epidemi. I Europa så dök de första fallen upp i norra Italien och spreds förmodligen därifrån vidare till Österrike och Tyskland. Enligt uppgifter så var semesterdestinationen Ischgl i Österrike ett troligt epicentrum för viruset – de som var där på skidsemester antas ha spridit viruset vidare över Europa. [1]
Bra att veta: Vad står förkortningarna för? SARS-Co-V-2 är den vetenskapliga benämningen för viruset som orsakade pandemin. SARS står för svår akut respiratorisk sjukdom. Sjukdomen som orsakas av viruset kallas för COVID-19 (Coronavirussjukdom 2019).
Hur spreds det?
Det vanligaste sättet som COVID-19 sprids är via droppsmitta. Små droppar sprids via aerosoler som andas ut från person till person via hostningar, nysningar, eller tal. Dropparna som innehåller viruset är förhållandevis tunga och sjunker efter en kort tid ner till marken och kan täcka ett avstånd på 2 meter. Detta är anledningen till att det rekommenderas att man håller ett säkert avstånd på minst 1.5 meter för att förhindra smittspridning.
Tid är också en faktor, då det ger större smittspridning när folk är nära varandra under längre tid. En tumregel från USA: var inte i närheten av någon längre än 6 sekunder. [4], [5]
Kan jag smitta andra om jag inte har några symptom?
Infekterade personer smittar faktiskt innan de visar tecken på sjukdom. Många experter säger att detta är en av de största faktorerna bakom hur COVID-19 har spridits så snabbt över världen.
Enligt en uppskattning från kinesiska forskare så har 44% av de personer som är sjuk blivit smittade av de som ännu inte visat några symptom. Andra forskare har sett att det i vissa regioner i Kina handlar om mellan 48 och 62 procent. [2,3]
Kan jag bli sjuk från besmittade ytor?
Det är möjligt att man kan bli sjuk av att vidröra ytor så som dörrhandtag och andra objekt. I dessa fall så överförs viruset från ytor till en hand, och kan därefter hamna i slemmembran när någon rör sitt ansikte. Även om detta är möjligt så är det ovanligt i jämförelse med droppsmitta. [4,5]
Kan viruset spridas genom utandningsluft?
Man undersöker ännu hur långt viruset kan spridas genom utandningsluften.
De luftsatta partiklarna som skickas iväg när vi andas är mindre och lättare än de som skapas när vi hostar, nyser eller pratar och kan stanna i luften längre men är även enklare för vinden att skingra. [6,7]
Är jag immun nu när jag har haft viruset?
Anledningen till att du bara blir sjuk en gång är immunitet. Våra immunsystem skapar, bland annat, specifika antikroppar som bekämpar patogenen. Om patogenen senare kommer i kontakt med kroppen igen så känner kroppens försvarssystem igen den och oskadliggör den.
Det är ännu för tidigt att säga om detta gäller SARS-CoV-2. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO), så finns det ännu inte tillräckligt med vetenskapliga bevis. Det pågår flera studier i samband med antikroppar och andra immunceller. [29]
Tidig forskning på apor och människor antyder att man kan drabbas en andra gång. Generellt sett så är en person troligen immun från ett par månader till upp till tre år när de har haft COVID-19. Forskare utgår dock i från att det finns ett sammanhang mellan hur stark infektionen har varit och immuniteten.[1]
Finns det studier som väcker tvivel gällande immunitet?
Media har presenterat ett fåtal studier från Sydkorea och Kina de senaste veckorna där det har antytts att personer som återhämtat sig från sjukdomen hade blivit sjuka igen. Studier från andra länder antyder att antalet faktiskt är mycket fler.[10] Personer med milda sjukdom har ibland inga symptom, eller milda symptom så som torrhosta, feber, täppt näsa eller mild lunginflammation. Nya rapporter visar att nedsatt smak och lukt kan vara typiska tecken på en infektion.
Världshälsoorganisationen har också rapporterat följande symptom:
- halsont, huvudvärk, muskel- och ledvärk
- magont, illamående, kräkning, diarré
- konjunktivit
- hudutslag
Symptom vid allvarlig sjukdom
Vid svår sjukdom orsakar COVID-19 en svår lunginflammation. Detta yttrar sig i form av andningssvårigheter och lungproblem; vid väldigt allvarliga fall så leder det till lungkollaps och sprider sig även till andra organ. De väldigt allvarliga fallen kan vara dödliga. Dessa patienter behöver akutvård på sjukhus och kräver ofta vård med respirator. Forskare varnar att antalet drabbade är svårt att bekräfta, då det är svårt att uppskatta antalet okända fall.[1]
Hur många procent av coronafallen som leder till allvarlig sjukdom skiljer sig åt mellan olika områden. Det handlar ofta om mellan tre och sex procent av fallen. [1,10]
Vem löper större risk i samband med coronavirus?
När det diskuteras vem som tillhör riskgruppen så handlar det inte om vem som kan drabbas. Alla kan drabbas av viruset, då det redan har blivit bekräftat i samtliga åldersgrupper. Högre risk åsyftar däremot att vissa personer löper större risk att bli allvarligt sjuk. Hälsomyndigheter säger att dessa personer löper större risk [11]:
- Personer i 70 års ålder och uppåt
- Personer med befintlig sjukdomsbild, så som hjärtsjukdom, kronisk lungsjukdom så som KOL, kronisk njursjukdom, diabetes och cancer
- Personer med nedsatt immunförsvar, vilket kan vara ett resultat av sjukdom eller medicin som påverkar immunförsvaret (t.ex. kortison)
Hur testar man om man har corona?
Du har nog hört det fler än en gång: "vi behöver testa fler!". Att testa så många som möjligt för coronaviruset är viktigt av ett flertal anledningar. Det kan hjälpa sjuka att få hjälp i tid och inte smitta andra. Det ger också politiker och forskare den informationen som krävs för att ta beslut under den pågående pandemin.
Det finns flera olika sätt att ta reda på om du är drabbats av COVID-19 eller om du har haft sjukdomen tidigare. Den mest relevanta metoden är ett PCR-test, som påvisar förekomsten av virusets genetiska material under en sjukdom, och antikroppstestet som påvisar förekomsten av celler som kan bekämpa viruset.
PCR-test: Har jag sjukdomen nu?
Den godkända metoden för att bekräfta sjukdomen COVID-19 är ett PCR-test. PCR står för Polymeraskedjereaktion, en process där ett laboratorium kan påvisa om det förekommer genetiskt material från viruset SARS-CoV-2 i ett DNA-prov. Man kan ta prover på ett flertal områden. Vanligtvis använder man ett halsprov, då det är i halsen som koncentrationen är högst under den första veckan. I takt med att sjukdomsförloppet pågår så hamnar viruset i lungorna. På en läkarmottagning kan vårdpersonal ta ett lungprov för att kontrollera förekomsten av viruset. [12,13]
Antikroppstest: Var jag redan sjuk?
Under en infektion med COVID-19 producerar immunsystemet antikroppar för att bekämpa patogenen. Det finns en särskild, specifik, antikropp för varje patogen. Ett laboratorium kan påvisa den specifika antikroppen för viruset SARS-CoV-2 i blodet.
Antikroppar utvecklas under sjukdomsförloppet och kan påvisas så tidigt som en till två veckor efter. Därför är de inte lämpade för att påvisa en pågående infektion. [14]
Vad är syftet med ett antikroppstest?
Då antikroppar finns kvar i kroppen efter att man har återhämtat sig från en infektion så kan de användas som ett efterhandsbevis för att avgöra om någon haft coronaviruset. Detta är viktigt eftersom många infekterade inte har tydliga symptom, och på så sätt döljer sig COVID-19 bakom milda förkylningssymptom eller ibland inga symptom alls. När någon har antikroppar, och därmed haft viruset, är det sannolikt att de inte kommer smittas igen och därmed inte sprida viruset till andra.
Forskare hoppas kunna använda antikroppstester för att samla data om den pågående pandemin.
Med hjälp av ett Antikroppstestet mot Coronavirus från cerascreen® kan du själv ta ett blodprov som sedan analyseras i ett medicinskt laboratorium för att se om det förekommer antikroppar mot SARS-CoV-2. Testet analyseras enligt den godkända ELISA-metoden för att påvisa specifika IgG-antikroppar, som är den sorts antikroppar som har längst livslängd och därmed är mest diagnostiskt relevanta.
Varför är social distansering viktigt?
Den mest viktiga åtgärden för att minska utbredningen av coronapandemin: undvik kontakt med andra personer så mycket som möjligt. “Social distansering” bygger på idén att desto mindre umgänge mellan människor, desto mindre spridning. Detta är en viktig aspekt då många personer kan ha viruset i sig utan att veta om det.
Utöver rekommendationer om social distansering så har myndigheterna i många länder tillämpat restriktioner gällande möten och sammankomster, begränsningar för barer och restauranger och även ställt in allmänna tillställningar.
När kan jag lämna hemmet?
I Sverige så är restriktionerna inte lika strikta som i många andra länder. Här kan du utan problem lämna ditt hem för att handla, köpa medicin eller arbeta. Men för riskgrupper rekommenderas att de nödvändigtvis ej ska lämna sina hem. Huruvida man tillhör en sådan grupp framgår av information från Folkhälsomyndigheten som regelbundet uppdateras. Studier visar också att det är väldigt viktigt för psyket och gör kroppen gott att vara utomhus. [16]
Bra att veta: “fysisk distansering” vore ett mer rättvisande begrepp. Man kan såklart hålla kontakt via telefon eller internet. Ta chansen att ha videosamtal med familj och vänner – denna sorts kommunikation påminner mycket om verkliga möten.
Vad betyder det att “platta till kurvan”?
Att "platta till kurvan" anspelar på antalet infektioner som visualiseras i form av en grafisk kurva. Desto mer utspridd infektionerna är rent tidsmässigt, desto längre och plattare är kurvan. Om det är många nya fall under en kort tidsperiod så blir kurvan väldigt brant.
Problemet med en brant kurva: Om många personer blir sjuk på samma gång så kan antalet personer med allvarlig sjukdom överbelasta sjukvården. Antal sjukvårdssängar, personalen, medicin och respiratorer kan nå en bristnivå och göra att läkare tvingas välja vilka som ska få vård vilket leder till fler dödsfall. Målet blir därför att strecka infektionerna över en längre tidsperiod, så att alla med allvarlig sjukdom kan få bästa möjliga vård.
Vad betyder självisolering?
Självisolering innebär att en person eller ett hushåll med personer som visar symptom stannar hemma. Detta betyder att man inte går ut, inte ens för att köpa mat. Isoleringsperioden sträcker sig över 7 dagar med inledning vid den första dagen med symptom. Alla andra medlemmar i hushållet som inte blir sjuka måste isolera sig under 14 dagar. Om någon annan person i hushållet visar symptom så kommer de att behöva stanna 7 dagar från dagen för symptom. Försök att handla på internet, och be vänner eller släktingar om hjälp att rasta hunden, köpa matvaror eller införskaffa medicin [17].
Om social isolering känns ansträngande, kontakta dina nära och kära för hjälp.
Vilka skyddsåtgärder tillämpas?
Det finns olika rekommendationer för att minska spridningen av coronaviruset. Världshälsoorganisationen rekommenderar följande steg för att skydda dig och andra: [19]
- Handhygien – tvätta dina händer ofta och i minst 20 sekunder med tvål och vatten, eller använd handsprit.
- Hosta och nys alltid i armbågen och släng använda näsdukar och papper.
- Rör inte ditt ansikte, särskilt inte din näsa, mun eller ögon.
- Vid tecken på förkylning, stanna hemma. Om du har feber eller hosta, kontakta sjukvårdsrådgivningen.
- Håll minst en meters avstånd från andra och undvik grupper.
Om någon i ditt hushåll är sjuk så bör du försöka hålla avstånd för att minska risken att du blir smittad. Rengör ytor regelbundet med tvål och vatten, och rengör sedan dina händer. Detta gäller saker så som dörrhandtag, lysknappar, toaletter, diskhoar, bord, tangentbord och telefoner.[5]
Hur skyddar andningsmasker och ansiktsskydd?
Om du vistas utomhus med ansiktsskydd så är det inte säkert att du är skyddad från smitta. Endast särskilda medicinska skyddsmasker, som används av sjukvårdspersonal, ger ett sådant skydd. Den främsta anledningen att ha en mask är att den minskar risken att du smittar andra. Om ditt ansikte är täckt så minskar risken att du sprider viruset till andra när du pratar, hostar eller nyser, då färre partiklar sprids i luften. Detta diskuterades i en studie som publicerades i Nature. [7]
Därför rekommenderas att personer har ansiktsskydd i slutna rum, särskild på platser där social distansering inte är möjlig, så som shopping eller i lokaltrafiken. På så sätt är det mindre risk att smittade som inte visar symptom sprider viruset [21].
Ansiktsskydd bör täcka näsa och mun. Även enklare hemmagjorda ansiktsskydd kan bidra till att minska smittspridningen.
Appar och lokaliseringsdata
Vissa experter ser ett stort hopp i samband med appar och mobildata. Vissa appar kan användas för att spåra rörelsemönster och kontakter. Detta gör att myndigheter kan välja personer för testning och isolering. Den tyska virologen Christian Drosten uttryckte hopp att myndigheter kan använda datan från dessa appar för återskapa ett “infektionsnätverk” och därmed möjliggöra en automatiserad notifikationsprocess gällande isolering. I Tyskland finns redan en sådan app som man kan ladda ned gratis. På så sätt kan resten av befolkningen återgå till sina normala liv. Men det fungerar bara om tillräckligt många personer bidrar. Enligt Drosten, behöver åtminstone hälften av världens befolkning använda dessa appar. De med hälsoappar skulle kunna “donera” deras spårningsdata. Men det är inte alla som vore villiga att samarbeta, och det måste säkerställas att endast forskningsinstitut har tillgång till datan. [22]
Stöd för immunsystemet
När det kommer till infektionssjukdomar så som COVID-19 arbetar immunsystemet hela tiden med att bekämpa patogener, i detta fall viruset SARS-CoV-2 virus. Personer med nedsatt immunförsvar på grund av sjukdomstillstånd löper därför större risk att bli allvarligt sjuka av COVID-19. Deras immunsystem kan inte bekämpa viruset, och därför kan de utveckla svåra akuta symptom. [1]
Ett hälsosamt immunsystem kan inte hindra dig från att få viruset. Detta beror på att våra immunsystem inte är redo för att hantera detta nya virus. För att neutralisera viruset måste immunsystemet först skapa rätt antikroppar.[1]
Det finns inga vetenskapliga data som visar att det är möjligt att stärka immunförsvaret för att säkerställa ett mildare förlopp när det kommer till COVID-19. Däremot kan det vara gynnsamt att identifiera en eventuell näringsbrist och korrigera den, så att kroppen är redo att bekämpa viruset. Vitamin D, zink och selen är några av de viktiga vitaminerna och mineralerna som immunsystemet behöver.
Vaccin för COVID-19
Medicinskt sett anses vaccin vara den mest effektiva metoden att bekämpa infektionssjukdomar. Man kan säga att ett vaccin behandlar en sjukdom innan man ens blivit drabbad. Ett heltäckande vaccin säkerställer även att en patogen, så som ett virus, inte kan spridas. Det är på detta sätt som man tidigare har utrotat sjukdomar så som polio, smittkoppor och pertussis (kikhosta). [23]
Varför är ett vaccin för COVID-19 viktigt?
Jakten på ett vaccin mot viruset SARS-CoV-2 och sjukdomen COVID-19 har varit ett lopp mot tiden. Tack och lov så finns det nu olika vaccin från flera tillverkare och ännu fler vaccin kommer förhoppningsvis att vara tillgängliga inom kort.
Bra att veta: Hur fungerar vaccin? Vaccin stimulerar immunsystemet att utveckla ett försvar mot en viss patogen, vanligtvis genom att tillverka antikroppar. Vaccin innehåller antingen levande eller försvagade patogener eller döda patogenceller (inaktivt vaccin). Framgångsrika vaccin minskar risken att personer smittas av en sjukdom och sprider den vidare. [23]
Vaccin delas in i kategorier utifrån huruvida de innehåller levande eller döda virusceller. Inaktiverade vaccin är enklare att tillverka i stora mängder. Men de medför större risker, vilket är anledningen till varför forskning på ett vaccin för COVID-19 i USA och Europa fokuserar på ett inaktiverat levande vaccin.[24]
Medicin för COVID-19
Den rätta medicinen kan vara särskilt hjälpsam för personer som blir allvarligt sjuka i COVID-19. Det finns dock ännu ingen godkänd medicin för COVID-19, då det inte finns några studier att lägga till grund för ett godkännande. Forskare arbetar på olika sorts mediciner som kan användas för att behandla coronavirus: [27]
- Antivirusmedicin hindrar förloppet eller gör det mer långsamt i kroppen. Vissa stimulerar även immunförsvaret till att bättre hantera viruset.
- Medicin för respiratorisk sjukdom minskar lungeffekterna som bidrar till lunginflammation. Det säkerställer att lungorna får tillräckligt med syresatt blod.
- Immunfrämjande mediciner kan motverka en eventuell överreaktion från immunsystemet, vilket annars kan skada lungorna.
Vilka mediciner testas?
Vissa mediciner som testas har nämnts i tidningarna. Bland dessa finner vi: [28]
Remdesivir. Denna medicin utvecklades för Ebola och kan bekämpa viruset i kroppen. Vissa tester är lovande. Det används i nuläget storskaligt i Asien, USA och Tyskland.
Klorikin. Denna malariamedicin har gjort forskare hoppfulla. Resultaten har inte varit entydiga än så länge, så det är osäkert om klorikin kan användas för att bekämpa COVID-19 i framtiden.
Tocilizumab. Denna medicin för reumatism kan motverka överreaktioner hos immunsystemet som påverkar lungorna. Resultat från en storskalig internationell studie med 330 personer drabbade ac COVID-19 förväntas publiceras nu i sommar.